Det är vanligt med campylobacter och STEC i opastöriserad mjölk – mer än i vart tionde prov. Livsmedelsverkets nya kartläggning visar dessutom att ju fler djur som finns på gården, desto högre risk för bakterier i mjölken.
Campylobacter och STEC – när smittan finns hos människor kallas den ehec – hittades i 13 respektive 14 procent av de mjölkfilter som undersöktes. Mjölkfiltret avskiljer grövre partiklar innan mjölken hamnar i gårdstanken. Filter samlades in från 302 gårdar i västra Götaland, Skåne och Öland, regioner med stor mjölkproduktion.
Storleken på gården och antal djur kan ha betydelse för mängden bakterier. Mest positiva prover hittades i mjölkfilter från gårdar med mer än 100 djur. Ju fler djur, desto större risk är det att något djur i besättningen bär på bakterier.
Bakterierna campylobacter och ehec har kopplats till matförgiftning orsakad av opastöriserad mjölk i Sverige. I andra länder har även salmonella i opastöriserad mjölk kopplats till matförgiftning. Salmonella hittades inte i något av filtren i undersökningen.
Opastöriserad mjölk får i dag säljas eller skänkas bort i små mängder direkt vid mjölkgården. Livsmedelsverket avråder från att dricka opastöriserad mjölk utan att koka den först. Rådet är särskilt viktigt för små barn, gravida, äldre och sjuka.
För att kunna överblicka och bedöma risken med konsumtion av opastöriserad mjölk behövs kunskap om hur vanligt det är med sjukdomsframkallande mikroorganismer i denna mjölk. Livsmedelverkets kartläggning av campylobacter, STEC och salmonella i opastöriserad mjölk från svenska gårdar genomfördes 2015.
Källa: Livsmedelsverket
