För att öka återbetalningen av studieskulder från utlandsbosatta låntagare har regeringen i dag beslutat att ge Centrala studiestödsnämnden (CSN) i uppdrag att genomföra en kartläggning och analys för att öka kunskapen om orsakerna till uteblivna inbetalningar samt föreslå konkreta åtgärder för att vända utvecklingen.
Det svenska studiestödet är ett av världens mest omfattande och genom jämlika möjligheter bidrar studiestödet till att bygga Sverige starkare genom mer kunskap, kompetens och bildning. Ett väl utbyggt studiestödssystem kräver att studielån och återkrav återbetalas. Låntagare bosatta utomlands återbetalar sina studieskulder i betydligt mindre omfattning än låntagare bosatta i Sverige. Av det totala belopp som under 2015 debiterades låntagare bosatta utomlands inbetalades 70,3 procent under betalningsåret. Motsvarande andel för låntagare bosatta i Sverige var 93,6 procent. Under 2015 uppgick antalet utlandsbosatta låntagare till cirka 65 400 personer, cirka fyra procent av låntagarna. Den totala skulden för studielån är 208 miljarder kronor, varav skulden för låntagare bosatta utomlands uppgick till 14,6 miljarder kronor.
Regeringen anser att återbetalning av skulder måste öka och ger därför CSN i uppdrag att dels genomföra ytterligare kartläggning och analys som kan öka kunskapen om orsakerna till uteblivna inbetalningar, vilket på sikt kan öka inbetalningar och återbetalningsgrad, dels föreslå konkreta åtgärder som kan ge effekt på kort sikt.
CSN ska bland annat:
- analysera skälen till att inbetalningarna från låntagare bosatta utomlands minskar i förhållande till det debiterade beloppet,
- utreda förbättrade analysmetoder för att med bättre träffsäkerhet kunna vidta åtgärder i ett tidigt skede mot låntagare med hög risk för bristande betalning,
- utreda möjligheten att ytterligare begränsa rätten till studiemedel för studerande med obetalda årsbelopp och återkrav,
- vidta eller föreslå åtgärder för att säkerställa att myndigheten över tid har tillgång till korrekta adresser och kontaktuppgifter till låntagare, samt att öka inbetalningarna från dessa låntagare, och
- redovisa effekter av tidigare genomförda åtgärder.
– Det är oacceptabelt att personer utnyttjar vårt generösa studiestödssystem genom att inte ta sitt ansvar och betala tillbaka sina skulder. För att möjliggöra ett välutbyggt studiestödssystem är det viktigt att vända utvecklingen så att återbetalningsgraden ökar, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 31 januari 2017. Uppdraget som rör analysen av skälen till minskade inbetalningar från låntagare utomlands ska redovisas senast den 31 mars 2017.
Källa: Utbildningsdepartementet
