Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Nytt naturreservat föreslås skydda bottnar i Kattegatt

Bild på Liten piprensare, en indikatorart i Kattegatt. Foto: Länsstyrelsen Skåne.
Bild på Liten piprensare, en indikatorart i Kattegatt. Foto: Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsen Skåne föreslår ett nytt marint naturreservat för att skydda de djupa havsbottnarna utanför Kullen och Bjärehalvön.
– Att skydda Skånes djupa Kattegattbottnar är positivt både för den biologiska mångfalden och för möjligheten att fiska hållbart, säger Jonas Gustafsson, marinbiolog på Länsstyrelsen Skåne.

Under hösten 2014 lät Länsstyrelsen filma bottnarna på 300 platser i de djupa delarna av Kattegatt. Filmerna gav ny kunskap om att det finns gott om sjöpennor (en typ av koralldjur), samt andra djur som gräver i bottnarna, till exempel musslor och havskräftor . Bottendjuren har med stor sannolikhet gynnats av att en del av området varit fiskefritt sedan 2009.

Mjuka havsbottnar med hög biologisk mångfald ger en stödjande ekosystemtjänst genom att de även gynnar och föder fiskbestånd, tumlare och sjöfågel.

– Ett naturreservat innebär att området fredas från skadliga verksamheter, till exempel bottentrålning, och samtidigt öka bottensamhällenas biologiska mångfald och produktion. På så sätt kommer även fiskproduktionen att gynnas. Det skulle kunna vara möjligt att tillåta andra typer av fiske, exempelvis fiske med kräftburar inom delar av området, säger Jonas Gustafsson.

Länsstyrelsen Skåne har nu inlett en process för att bilda ett marint naturreservat i norra Kattegatt. Den exakta omfattningen och avgränsningen avgörs i den fortsatta processen.

Varför skydda bottnarna i Kattegatt?

Sjöpennebottnarna med många grävande djur är ovanliga, för dessa djursamhällen behövs det fler ostörda mjukbottnar.
Modelleringar tyder på att den nordligaste delen av Skånes djupa Kattegattbottnar är mycket viktig för larvspridning mellan Öresund, Kattegatt och Skagerack.
Torskbeståndet i Kattegatt är på låga nivåer. Att skydda bottenmiljöerna från fysisk påverkan är positivt för torsk och annan fisk som drar nytta av biologisk mångfald och produktionen på bottnarna.
Tumlarna som finns i området, den så kallade Bälthavspopulationen, har ett genetiskt särdrag i form av en nedåtriktad nos. Detta tros vara en anpassning till att äta mer bottenlevande föda. Att bevara områden med riklig födoförekomst är gynnsamt för tumlaren.
Många sjöfåglar använder området som flytt- och övervintringsområde. Även dessa arter är beroende av områden med rik tillgång på föda.
De tre länsstyrelserna på västkusten och Havs- och vattenmyndigheten pekar ut området som det viktigaste att skydda på västkusten. Ett skydd är helt i linje med Sveriges mål om att öka mängden skyddade havsområden och att skapa ett sammanhängande nätverk av ekologiskt representativa marina skyddade områden. I dagsläget är djupa och mjuka havsbottnar de mest underrepresenterade av Sveriges skyddade havsområden. Att skydda Skånes djupa Kattegattbottnar skulle ge en frizon för bottenlevande arter och skapa en länk mellan Öresunds trålfria bottnar och övriga Kattegatt.

Tidigare i år föreslog Länsstyrelsen att ett större område i södra Kattegatt skulle skyddas som Natura 2000-område och så kallat Marine Protected Area enligt OSPAR (Oslo-Paris-konventionen), med syfte att öka skyddet för framför allt tumlare och sjöfåglar. Eftersom de olika skyddsformernas definitioner och mål inte överlappar, anser Länsstyrelsen att det föreslagna naturreservatet kommer att komplettera de andra skydden och stärka den biologiska mångfalden genom att säkra skyddet för bottenmiljöerna.

Källa: Länsstyrelsen Skåne.