DNA-analys av arkeologiska fiskben avslöjar att torsk var en handelsvara redan på vikingatiden. Den nya studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Det här är första gången som forskare kunnat visa att det troligen skett kommersiellt fiske och handel mellan Norge och Tyskland redan under vikingatiden.
En internationell forskargrupp med forskare från Göteborgs universitet har kunnat dra de slutsatserna efter att ha studerat DNA i fiskben från 800-talet.
– Tidigare är det dokumenterat att torkad fisk ifrån Island och norra Norge var en viktig handelsvara under medeltiden. Men det här är första beviset för att det förekom redan under vikingatiden, för drygt tusen år sedan, säger Carl André, professor i marin ekologi och en av forskarna bakom studien.
Torsken vikingarna sålde var torkad, en relativt billig konserveringsmetod men som bara kan användas där det är kallt och torrt.
Torsk från norra Norge
Forskarna bakom studien har studerat DNA i fiskben som hittats i slam på havsbottnen i norra Tyskland. På platsen låg tidigare en viktig handelsstad.
– Vi har kunnat visa att benen tillhört fiskar från 800-talet, och att de kommer från en torskpopulation som enbart finns i de norra delarna av Norge. Fisken har troligen transporterats från Lofoten ner till Tyskland.
Forskarna har visat att fiskbenen kommer från ”skrei”, en särskild variant av torsk som finns i Barentshav, norr om Norge. Den vandrar på vintern söderut till Lofoten och leker där, och har alltså fiskats på plats i minst 1000 år.
– Lofotens torskbestånd är ett av de större torskbeståndet vi har nu när den kanadensiska torsken har kollapsat, säger Carl André.
En nyckel till att forskarna lyckades identifiera olika torskbestånd beror på att vissa torskpopulationer, som skrei, har kromosomförändringar, som ”låser fast” populationsspecifika egenskaper. Detta gör det enklare att identifiera de olika populationerna.
Analysmetoden användbar även i klimatforskning
Forskarna tror att analysmetoden, att studera DNA i fiskben från olika tider och populationer, även kan användas i klimatforskning.
– Vi kanske kan få svar på hur lång tid det tar för en art att anpassa sig till ett förändrat klimat. Tar det exempelvis hundratals eller tusentals år för en fiskpopulation att anpassa sig till en förändrad temperatur eller en förändrad salthalt, säger Carl André.
Just nu arbetar Carl André och hans forskarkollegor med benprover från Östersjötorsk som är drygt 5000 år gamla.
Källa: Göteborgs universitet
