Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Historiska museiföremål är internationella nyheter

Halsringen är dekorerad med orm- eller drakhuvuden och kan dateras till romersk järnålder, 200-talet efter Kristus. Den hittades i Nousis i Åbo län, Finland år 1770. Foto: Ola Myrin, Statens historiska museum.

Unika föremål från Historiska museets samling får stor uppmärksamhet internationellt. Nu senast en halsring i guld, daterad till 200-talet efter Kristus, som ställs ut i Finland för första gången och föremål från en vikingagrav som snart visas i Kanada.

– Historiska museets samling har kopplingar till många länder utöver Sverige, säger Katherine Hauptman t.f. museichef på Historiska museet. När halsringen från Nousis nu visas i en ny utställning om forntiden på Nationalmuseum i Helsingfors lyfts föremålets unika betydelse fram. Vi är stolta och glada över att smycket får en ny publik och att utlånet fått så mycket positiv uppmärksamhet i Finland i samband med hundraårsjubileet för landets självständighet. Genom lån mellan museer kan alla människors gemensamma kulturarv komma fler till del.

Statens historiska museer lånar årligen ut fler än 45 000 föremål till cirka 200 institutioner i Sverige och runtom i världen. Halsringen som under fem år ställs ut i Helsingfors är dekorerad med orm- eller drakhuvuden och kan dateras till romersk järnålder, 200-talet efter Kristus. Den hittades i Nousis i Åbo län, Finland år 1770. Finland var då en del av Sverige och kronan löste in fornfyndet till samlingarna. Det är ett värdefullt arkeologiskt fynd, eftersom man har hittat mycket få guldföremål från den här tiden i Finland.

Intresset för Historiska museets samlingar manifesteras också genom det stora publiktrycket till museets två internationella vandringsutställningar ”Vikings”, med vardera hundratals originalföremål. Mer än en och en halv miljon besökare på tre kontinenter har hittills sett utställningarna som turnerat sedan maj 2012. Den 4 november öppnar ”Vikings” på Royal Ontario Museum i Toronto, Kanada. Ett tiotal av föremålen som ställs ut där är vapen från en av de mest välutrustade kammargravarna på Birka i Mälaren. Utgrävningen gjordes redan på 1800-talet, men DNA-analyser av skelettet har nu visat att den gravlagda personen var kvinna och inte man, som de tidigare tolkningarna menade.

– Det här har blivit en världsnyhet och det är otroligt spännande när föremål kan omtolkas i ljuset av ny forskning, säger Katherine Hauptman t.f. museichef på Historiska museet. Museets samlingar är en rik skattkammare som ständigt ger upphov till fördjupade kunskaper om gömda delar av historien.

Källa: Historiska museet