Efter 28 månaders förhandlingar har EU nått en överenskommelse om regler för handeln med utsläppsrätter (EU ETS). Överenskommelsen måste dock formellt godkännas av EU-parlamentet och medlemsstaterna, vilket beräknas ske före jul.
– Alla detaljer i överenskommelsen är inte kända ännu, men utifrån det jag tagit del av är det till största delen positivt för svensk skogsindustri, med två undantag, säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna.
Det ena undantaget berör de fåtal svenska sågverk och bioenergianläggningar som ingår i EU ETS och som idag har fri tilldelning av utsläppsrätter.
– 2026 börjar den fria tilldelningen till dessa att fasas ut för att vara noll 2030. Därefter kommer dessa att behöva köpa de utsläppsrätter de behöver. Den fria tilldelningen som går till massa- och pappersbruken kommer dock inte att fasas ut, säger Anna Holmberg.
Det andra undantaget gäller kompensationen till industrin för indirekta koldioxidkostnader, som uppstår när elproducenter för vidare sin kostnad för utsläppsrätter till elpriset.
– Vi hade gärna sett att medlemsstaterna skulle vara bundna att kompensera för dessa indirekta kostnader eller att det skulle införts en fond för kompensation på EU-nivå, men istället beslutades att medlemsstaterna fortsatt får välja om de vill ersätta sin industri eller inte. Eftersom vi är en elintensiv industri är de indirekta kostnaderna stora och de ökar när priset på utsläppsrätter går upp. Nu står vårt hopp till att den svenska regeringen inför en kompensation, säger Anna Holmberg.
Till det positiva i överenskommelsen hör att om mängden utsläppsrätter för fri tilldelning till konkurrensutsatt industri inte räcker till finns en flexibilitetsmekanism där upp till 3 procent kan tas från potten för utsläppsrätter för auktionering.
– Vi har argumenterat för att flexibilitetsmekanism skulle vara 5 procent, men 3 procent är bra mycket bättre än 0 procent, vilket fanns på bordet i början av förhandlingen, säger Anna Holmberg.
Överenskommelsen innehåller också att en stor mängd utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabiliseringsreserven ska tas bort 2023 och därmed inte göras tillgängliga.
– Med stor sannolikhet innebär detta att priset på utsläppsrätter kommer att gå upp, men det går idag inte att bedöma med hur mycket. Ett högre pris kan gynna utvecklingen av bioekonomin, men kommer samtidigt att innebära större indirekta koldioxidkostnader för vår industri. Vi behöver utvärdera effekterna mer, avslutar Anna Holmberg.
Källa: Skogsindustrierna
