Vad är rätt att göra om man råkar döda någon av misstag och personens kompisar kräver hämnd? Ska man fly eller stanna och slåss? Det är vad den här filmen handlar om.
Igår på Filmfestivalen visades den sydamerikanska filmen ”La Familia”, Familjen. En välgjord film om att skydda familjen till varje pris, även när det innebär att lämna allt, och om vad manlighet egentligen handlar om; Att stanna och slåss eller att fly när en övermäktig fara hotar din familj? Filmen utspelar sig i Venezuela, på masochismens hemkoninent, i en icke namngiven stad. Vid ett rånförsök råkar tolvåriga Pedro döda en jämnårig pojke från slummen och får hela hans gäng efter sig som kräver hämnd. Hans pappa inser omedelbart faran och tar sonen och flyr till en annan del av staden. Man märker direkt att det är en finare del av staden på att det inte är folk ute på gatorna, att det finns gröna träd och man hör fågelsång. Där har pappan ett målerijobb i en stor villa. Sonen får motvilligt hjälpa till där och hålla sig borta från sitt hemkvarter och sina gamla kompisar.
Pedro tycker att pappan är feg som flyr ifrån gänget men hade de stannat så hade han med största sannolikhet blivit mördad av gänget från slummen, och pappan också om han varit på plats och försökt skydda sonen. Man kan säga att filmen handlar om två typer av manlighet, eller två faser av manlighet. Sonen Pedro står för den barnsliga, hetsiga och dumdristiga manligheten, som vissa aldrig växer ifrån, som säger att man ska stå upp för sig själv i alla lägen , även om det innebär en säker död. Men det är det han får lära sig av killkompisarna i kvarteret och även av sin mamma (Eller vilken relation de nu har, det är lite oklart.). Pappan Andrés manlighet står istället för att ta ansvar och att ta hand om sin familj.
Regissören till filmen är Gustavo Rondón Córdova. Han är från Caracas i Venezuela. Tidigare har han gjort några kortfilmer men det här är hans första långfilm. En lysande debut! Både dialogen och miljön känns realistisk och han har lyckats hitta bra, tidigare okända, skådespelare. Slutet känns i stort sett logiskt. Man får se rätt lite våld genom filmen men det ligger latent under ytan större delen av tiden, som det ska vara i ett bra drama.
Betyg: 
