Viss framgång nåddes på FN:s klimatmöte i Bonn som avslutades i helgen. Ett förslag till regelbok för Parisavtalet togs fram som länderna kan jobba vidare med inför nästa år. Men mycket återstår om världen ska lyckas hålla den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, som är målet. Ländernas klimatlöften motsvarar bara en tredjedel av vad som krävs.
– Världen jobbar på mot en fossilfri framtid. Proaktiva länder, städer, företag och investerare arbetar intensivt för att ta oss framåt så snabbt som möjligt. Men politiskt sett går det för långsamt. Länderna måste kraftigt öka takten inför nästa klimatmöte i Polen 2018, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare för WWF.
– EU måste öka sina ambitioner och bland annat följa Holland förslag om utsläppsminskningar på 55 procent i stället för dagens 40 procent. Det polska ordförandeskapet måste komplettera och stärka Fijis ansträngningar att slutföra regelboken för Parisavtalet och säkra finansieringen för utvecklingsländerna. Om Sverige skulle fasa ut våra sista koleldade kraftvärmeverk före 2020 skulle det sända helt rätt signaler till den globala ekonomin, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF som varit på plats i Bonn.
Trycket på att överge kolkraften fick en skjuts framåt under Bonnmötet med Italiens beslut att fasa ut all kolkraft till 2025. Tyskland och Polen måste gå i samma fotspår så snart som möjligt. När världen utanför förhandlingarna jobbar på mot en innovativ och fossilfri framtid så måste även politiken stötta modernisering, innovation och strukturomvandling.
–Positivt är att hela det globala samfundet – länder, städer, företag och det civila samhället är fast beslutna att se till att Parisavtalet lyckas trots Trump-administrationens beslut att lämna Parisavtalet, säger Stefan Henningsson.
WWF välkomnar också att havsfrågorna fått inflytande i klimatförhandlingarna, inte minst genom Fijis ordförandeskap på mötet i Bonn.
– Genom att bevara koraller och mangroveskogar kan vi säkra biologisk mångfald, lokalsamhällenas resurser samt havets förmåga att bidra till minskade koldioxidnivåer, säger Stefan Henningsson.
Nästa års klimatmöte, COP 24, kommer att äga rum den 3-14 december 2018 i Katowice, Polen.
Fakta
- FNs klimatmöte, COP 23, i Bonn ägde rum 6-17 november. Länderna ska utforma riktlinjer och gemensamma tidsramar för regelboken för Parisavtalet. Bland annat ska utsläppsmålen rapporteras vart femte år. Regelboken ska vara klar 2018 och Parisavtalet träder i kraft 2020.
- Världens totala utsläpp av växthusgaser uppgick 2016 till 51,9 gigaton koldioxid, enligt en FN-rapport. Med Parisavtalets löften bedöms utsläppen bli 52,8 gigaton år 2030 – en svag ökning jämfört med dagens nivå. För att ha en god chans att stanna väl under två grader behöver utsläppen år 2030 vara nere på 30,5 gigaton. De fossila koldioxidutsläppen måste halveras vart tionde år framöver.
- En annan nyckelfråga har varit stödet till utvecklingsländernas klimatomställning och klimatanpassning. Flera EU-länder, däribland Sverige, Tyskland och Italien, har utlovat nya stöd till den så kallade anpassningsfonden. Den ska ge pengar till klimattåliga jordbruksmetoder, varningssystem och översvämningsskydd samt säkrad tillgång till vatten. Sverige utlovade totalt 250 miljoner kronor i klimatfinansiering.
- USA: s klimatcenter samlade över 100 ledare från statliga och lokala myndigheter, privata sektorn och den akademiska världen. WWF är en av många organisationer som stöder den nya generationens klimatledare, We Are Still In”, som jobbar för att de ska uppfylla sitt åtagande enligt Parisavtalet, skapa nya arbetstillfällen och en säkrare framtid.
Andra viktiga initiativ är att 320 globala storföretag har åtagit sig att sätta vetenskapligt baserade klimatmål. Världen behöver fasa ut de 500 miljarder amerikanska dollar som varje år finansierar fossila bränslen.
Källa: WWF
