Under 2016 anmäldes 6 415 hatbrott till polisen. Det var 8 procent färre jämfört med 2015. Det visar nya siffror från Brottsförebyggande rådet, Brå. Nästa år är det valår och inför det satsar polisen ytterligare för att förebygga och bekämpa hatbrott.
– Antalet anmälningar sjönk mellan 2015 och 2016, men över tid kan vi se att antalet anmälningar vad gäller hatbrott ökar. Det är positivt att personer som upplever att de har blivit utsatta för hatbrott också anmäler, säger Eva Sund, ansvarig för hatbrottsfrågor på polisen.
Polisen har flera satsningar för att förebygga och utreda hatbrott. Från och med 2018 får de sju polisregionerna 10 miljoner kronor extra årligen för att förstärka sitt arbete mot hat- och demokratibrott. Dessutom satsas 10 miljoner i en engångssumma på att förebygga brott mot förtroendevalda inför valet och sedan några månader tillbaka finns en intern utbildning inom polisen om hat- och demokratibrott.
Hatbrottsutredare finns i alla sju polisregioner. Dessutom finns särskilda demokrati- och hatbrottsgrupper i polisregionerna Stockholm, Syd och Väst.
– Hatbrottsgrupperna är särskilt kunniga på den här typen av brott. För att de som blir utsatta för hatbrott ska få ett ännu bättre bemötande kommer nu alla sju polisregioner att få extra stöd från de tre hatbrottsgrupperna, säger Eva Sund.
Det finns inget enskilt brott som heter hatbrott. Hatbrott är ett samlingsnamn för brott där motivet bakom brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan grupp av personer på grund av till exempel det etniska ursprunget, trosbekännelse eller sexuell läggning. De vanligaste hatbrotten är ofredande och olaga hot, men brottsrubriceringen kan vara allt från skadegörelse till mord. Den som döms för ett brott kan få ett strängare straff om domstolen konstaterar att ett hatbrottsmotiv ligger bakom brottet.
