Trots den senaste tidens oroligheter på bostadsmarknaden är det fortfarande många som gör attraktiva bostadsaffärer. Något som kan innebära en rejäl värdeökning vid en försäljning är om bostaden visar sig vara större än vad som tidigare registrerats. Under det senaste decenniet har detta varit mer regel än undantag, framförallt i äldre fastigheter. SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum uppmanar både säljare och köpare att mäta om boytan vid en försäljning.
Enligt färska siffror från Svensk Mäklarstatistik ligger det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Sverige på drygt 38 000 kronor. Det finns alltså mycket att vinna såväl som att förlora om din bostadsrätt är felaktigt uppmätt. Faktum är att uppgifterna som bostadsrättsföreningar har ofta är gamla, ouppdaterade och genomförda under en tid då lägenheter mättes på ett annat sätt än de gör i dag.
Om du som bostadsrättsinnehavare är osäker på om din boyta verkligen stämmer bör du alltid anlita en fackman som kan mäta bostaden på nytt. I bästa fall visar det sig att bostaden är större än vad som tidigare registrerats. Ofta handlar det bara om några få kvadratmeter, men tre ynka kvadratmeter i exempelvis Stockholms kommun är värt drygt 200 000 kronor. Samtidigt bör du som köpare alltid fråga mäklaren när lägenheten är uppmätt och var uppgifterna kommer ifrån. Misstänker du att ytan är mindre än vad som står angivet i beskrivningen bör du se till att kontrollmäta bostaden.
– Det är väldigt vanligt att bostadsrätter är felmätta och vi får ofta frågor gällande både hur en bostadsrätt mäts, men också hur man går tillväga om man köpt en felmätt bostad. Det är möjligt att kräva ersättning av säljaren men det är i regel svårt att få rätt i sak. Precis som säljaren har upplysningsplikt har köparen undersökningsplikt, säger Monika Jukic, juridisk expert på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum.
– Uppstår det tvist ska bostadsrätten mätas efter särskilda regler. Det beror nämligen på när bostaden är byggd. Ytterst är det domstolen som avgör och en samlad bedömning görs av vad som förekommit i det enskilda fall, exempelvis uppgifter i samband med köpet, storleken på boytans avvikelse och uppgifter i köpeavtalet. Innan man köper en bostadsrätt bör man därför alltid fråga mäklaren när bostaden är uppmätt och var uppgifterna kommer ifrån, fortsätter Monika Jukic.
Så mäter du din bostadsyta:
- Alla ytor inne i lägenheten räknas i regel in i boarean. Element eller utskjutande fönsterbänkar/karmar påverkar inte mätningen utan golvet under skall ingå i arean. Kakelugn eller öppen spis räknas också in i ytan.
- Om lägenheten har innerväggar, schakt, pelare eller liknande som är tjockare än 30 cm räknar man vid mätningen 15 cm in i väggen från varje avgränsande rum.
- Vid snedtak så skall takhöjden vara minst 1,90 meter på ett utrymme av minst 60 cm bredd för att räknas som boarea. Man mäter alltså hela den golvyta där rumshöjden är minst 1,90 meter.
Källa: SBC
