Vad ska hända med våra kyrkor? Svenska kyrkans församlingar äger fler kyrkor än de behöver. Varje år tas kyrkor ur bruk, en del läggs i malpåse i väntan på bättre tider, andra säljs eller byggs om. Liknande förändringar sker över hela Västeuropa. En ny bok från Göteborgs universitet belyser samtida och framtida utmaningar för Svenska kyrkans kyrkobyggnader.
Europeiska kyrkobyggnader har en lång historia som kulturarv. Att förvalta arvet innebär en rad utmaningar, inte bara för de kristna samfunden utan också för politikerna och för kulturvårdens organisationer. I antologin Alla dessa kyrkor: Kulturvård, religion och politik presenteras tvärvetenskaplig forskning om kyrkornas förändrade situation.
– Många människor som aldrig går i kyrkan tycker ändå att själva byggnaderna är viktiga. Det är intressant. Vad ligger till grund för den hållningen, och vad krävs för att den ska bestå? Det är frågor vi försöker reda ut i antologin, säger Eva Löfgren, universitetslektor i kulturvård och en av författarna bakom boken, tillika en av de tre redaktörerna.
Snabb avveckling i England
Boken ger en bred utblick mot situationen i Västeuropa. Förändringar i befolkningssammansättning, flytt till städer och tätorter, ett minskat religiöst engagemang och sviktande ekonomi är några av de faktorer som bidragit till att kyrkorna används allt mer sällan, en del inte alls.
Professor Ola Wetterberg, också han författare och redaktör, har studerat situationen i England, där avvecklingen av kyrkor skett i betydligt snabbare takt än i Sverige ända sedan 1950-talet. Sedan år 2000 har 24 kyrkor försvunnit årligen.
– Det finns en hel del att lära av decennielånga erfarenheter, framgångar och misstag i England, säger Ola Wetterberg, professor vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Kyrkan i England bygger inte på medlemskap utan på frivilliga insatser och donationer. Det innebär att en kyrka snabbt kan tappa sin lokala betydelse och få ekonomiska problem. Därför har organisationer för bevarande av kyrkobyggnaderna dykt upp. Viktigaste är CCT, Churches Conservation Trust, som idag ansvarar för 350 kyrkobyggnader och har utvecklat en mängd metoder för kyrkornas användning och bevarande.
I England har en del kyrkor till och med upplåtits för övernattningar, en sorts camping under tak kallad ”champing”, som blivit en stor framgång. I Bolton utanför Manchester, finns All souls in Bolton, ett kyrkligt allaktivitetshus som är välbesökt.
Övertalighetens utmaningar i Sverige
Än så länge används de allra flesta kyrkobyggnader i Sverige som kyrkor och steget till en ”kyrkodöd” är långt. Ett skäl är den överenskommelse som träffades mellan staten och Svenska kyrkan år 2000. Den innebär att trossamfundet ansvarar för förvaltningen av kyrkorna, medan staten betalar ut en så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Motivet är att kyrkobyggnaderna tillhör alla medborgare och bör bevaras för sina kulturhistoriska värden.
– Frågan om kyrkobyggnadernas bevarande har aldrig uteslutande varit en antikvarisk fråga, utan behandlas som en del i statens ansvarstagande för Svenska kyrkan. Relationen mellan stat och kyrka, mellan bevarande och bruk är fortfarande en komplicerad fråga, säger Magdalena Hillström, universitetslektor vid Linköpings universitet, även hon redaktör och författare.
I Sverige finns idag 3 400 kyrkobyggnader. Sedan år 2000 har 60 kyrkor avyttrats. Det är ett relativt litet antal jämfört med försäljningarna i till exempel England och Nederländerna, där många av de nedlagda kyrkorna byggts om för att tjäna andra funktioner.
Källa: Göteborgs universitet
