Polisen verkställer Migrationsverkets beslut om avvisning eller utvisning. Gällande Rahmat Akilov, så har det ifrågasatts hur han kunde befinna sig i Sverige, trots beslut om utvisning. Så här hanterade polisen ärendet.
Migrationsverket överlämnade ärendet med Rahmat Akilov (till en början under identiteten Rahmatjon Kurbanov) till polisen eftersom han var avviken, vilket innebär att han försvunnit efter sitt avslag på asylansökan. Ärendet registrerades hos polisen den 24 februari 2017.
Enligt siffror från Migrationsverket överlämnades samma vecka (vecka 8, 2017) drygt 100 avvikna ärenden, och 35 ärenden för verkställighet med tvång.
Det gjordes en efterlysning av Akilov, men inga ytterligare åtgärder vidtogs, eftersom det inte fanns någon information som kunde användas för spaning eller några tips om honom.
– Rutinen är då att vi registrerar personen som efterlyst, vi har inte möjligheter och resurser till att göra mer, då vi behöver fokusera vårt arbete på att verkställa de personer som kan utvisas, säger Patrik Engström, chef för gränspolissektionen på Noa.
I det här fallet så fanns det en adress, men det är ytterst sällan som personen bor på den uppgivna adressen, och då han inte bedömdes som en säkerhetsrisk hade polisen inte möjlighet att prioritera detta ärende, bland över 12 000 liknande fall.
Totalt sett för hela 2017 överlämnade Migrationsverket, enligt deras siffror, över 6000 ärenden till polisen där personen i fråga hade avvikit, cirka 500 av dessa under februari.
Faktorer som också påverkar polisarbetet
Ytterligare faktorer som påverkar polisen möjligheter att utföra sitt uppdrag, är bland annat att personers identiteter inte alltid är fastställda, att alla länder inte vill ta emot sina medborgare som Sverige utvisar och att det är svårt att verkställa till vissa länder med tvång på grund av fara för brott mot mänskliga rättigheter.
– Viktigt att lyfta fram här är att även om Akilov hade hittats, så hade det varit mycket svårt att genomföra en verkställighet med tvång till Uzbekistan. Sådana sker endast i begränsad omfattning och med stor försiktighet, säger Patrik Engström
Bakgrunden till detta är en dom i Europadomstolen från 2012, och en rättslig kommentar från Migrationsverket från 2015 – eftersom det förekommer uppgifter om systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Uzbekistan. 10 april i år kom Migrationsverket med ett nytt rättsligt ställningstagande som kan komma att ändra handläggningen av verkställigheter till Uzbekistan i framtiden.
Källa: Polisen
