Medelhavet drunknar i plast

Medelhavet är både älskat och utsatt. En ny rapport från WWF som lanseras på Världshavsdagen visar att koncentrationen av plastskräp är högst i världen i Medelhavet – fyra gånger större än den gigantiska plastsoppan i nordöstra Stilla havet. Länder som Turkiet, Spanien och Italien släpper ut mest.

Att Medelhavet är ett innahav med mycket industrier, intensiv fartygstrafik och 200 miljoner turister varje år gör läget extra sårbart. 95 procent av skräpet på stränderna och i vattnet består av plast. Värst är nedskräpningen i Turkiet och Spanien, följt av Italien, Egypten och Frankrike.

Bara knappt en tredjedel av Europas plastavfall på 27 miljoner ton återvinns och med turisterna ökar marinskräpet med 40 procent på sommaren, visar WWF-rapporten ”Out of the plastic trap: Saving the Mediterranean from plastic pollution”.

– Vår kärlek till Medelhavet är stor, men vi gör alldeles för lite för att minska utsläppen och skydda havsmiljön. Regeringar, företag och privatpersoner måste nu alla lägga i en högre växel för att agera och hitta lösningar, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

WWF efterlyser ett bindande avtal som kan minska utsläppen av plast och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030. EU-kommissionen lanserade nyligen ett förslag om att förbjuda ett tiotal engångsprodukter (om alternativ finns) som står för 70 procent av skräpet i haven – som t e x bomullstops, bestick, tallrikar, ballongpinnar och sugrör.

Varje år dumpas 150 000-500 000 ton makroplast vilket motsvarar tiotusentals sopbilar och 70 000-130 000 ton mikroplast (mindre än 5 millimeter) i Europas hav. Det mesta hamnar i Medelhavet. EU med 28 länder samt Norge och Schweiz är näst störst i världen på plasttillverkning efter Kina.

Globalt finns fem stora plastområden , två i Stilla havet, två i Atlanten och ett i Indiska Oceanen. Medelhavet är värst när det gäller koncentration av plastskräp i havet – 1,25 miljoner små bitar av plast har hittats per kvadratkilometer, vilket är fyra gånger högre än i Stilla havet.

– År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven om vi inte drar i bromsen nu. Vi uppmanar alla att trycka på beslutsfattarna för att minska mängden plast och skydda havsmiljön. Både som konsumenter på hemmaplan och som turister kan vi göra ett bra val genom att skippa engångsartiklar av plast, säger Inger Näslund, havsexpert på WWF.

Medelhavet utgör 1 procent av världens havsområden men svarar för 7 procent av all mikroplast. Regionen är på sjätte plats när det gäller marina föroreningar.

Tips för att minska plastskräpet:

• Vädra kläderna mera – fleecekläderna släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas
• Kolla innehållet i skönhetsprodukter: polyeten (PE) polyetentereftalat (PET) polypropylen (PP) polyvinylklorid (PVC) polystyren (PS) polyvinylacetat (PVAc) polymetyl-metakrylat, (PMMA) polytetrafluoroetylen (PTFE). De små partiklarna spolas ut i avloppet och riskerar att inte fångas upp av reningsverken utan spolas ut i haven.
• Skippa engångsartiklar av plast: Undvik engångsplast – ungefär 40 procent av all plast används till engångsartiklar.
• Återvinn plasten: Att återvinna plastförpackningar gör att plastmaterialet kommer till nytta flera gånger.
• Släng inte fimpar: Varje år hamnar ungefär en miljard fimpar på Sveriges gator, enligt stiftelsen Håll Sverige rent. Cigarrettfilter görs av ett slags plast och fimparna innehåller ämnen som är farliga för naturen.
• Se upp med gamla plastleksaker: Gammal mjuk så kallad PVC-plast kan innehålla ftalater som kan skada fortplantningsförmågan (gamla golvmattor och leksaker).

Out of the Plastic trap – Saving the mediterranean from plastic pollution

Fakta: Medelhavet

Cirka 425 miljoner människor i 21 länder bor vid Medelhavet (150 miljoner i avrinningsområdet). Cirka 200 miljoner turister besöker regionen varje år. Turismen ger stora inkomster, vilket är viktigt framförallt i de sydeuropeiska länderna, men har ett högt pris för den marina miljön.

Cirka 95 procent av havssoporna består av plast. Plasten förvandlas till små plastfragment som finns kvar i havsmiljön och söker sig högre upp näringskedjan. Många arter som förväxlar plasten med plankton med mat riskerar att dö av svält.

Problemen i Medelhavet är mindre synliga än i andra hav. De mesta föroreningarna hamnar på botten och de svaga strömmarna förmår inte föra upp det till ytan och kusterna.

Det så kallade stora stillahavssopområdet (The Great Pacific Garbage Patch) – med flaskor, förpackningar och fiskenät – har en total vikt på 80 000 ton. Orsaken till att plast ackumuleras beror på havsströmmarnas virvlar.

I havssedimenten i Medelhavet är koncentrationen högst i världen – 10 000 mikroplastpartiklar per kvadratkilometer.

De största nedsmutsarna är Turkiet 144 ton/dag, Spanien 126 ton/dag, Italien 90 ton/ dag, Egypten 77 ton/dag och Frankrike 66 ton/dag.

Avfall transporteras också till havet av floder som Nilen, Ebro, Rhône, Po och Ceyhan i Turkiet. Havsnedskräpningen beräknas kosta EU-fiskeflottan 61,7 miljoner euro varje år i förluster.

Djurliv och plast

I Medelhavet är 134 arter (fisk, havssköldpaddor, däggdjur och sjöfåglar) offer för plasten

• 18 procent tonfisk och svärdfisk uppskattas ha plastskräp i magen – mestadels cellofan och PET
• Alla havssköldpaddsarter vid Medelhavet får i sig plast. Upp till 150 plastfragment har hittats i vissa prover
• 90 procent av världens sjöfåglar uppskattas ha fragment av plast i magen
• Plastskräp i havsmiljön innehåller organiska föroreningar som bekämpningsmedel, ftalater, PCB och bisfenol A. Plastföroreningarna kan störa viktiga biologiska processer och orsaka leverskador eller hormonstörningar.
• Över 56 procent av planktonen är mycket förorenade i Pelagosreservatet i nordvästra Medelhavet. Koncentrationer av ftalater i vissa valfenors vävnader är upp till 4-5 gånger högre än från områden med lägre föroreningsnivåer.