javplatform

Pride-partyt Stockholm 2018

Inlagd av on Aug 5th, 2018 Sparad i Nöje. Du kan följa eventuella responser genom RSS 2.0. Både Kommentarer och ping är avstängda

Hela Alcazar samlat, gamla och nya medlemmar. Foto: Tobias Dahlén / Sweden Photo Pasion

Hela Alcazar samlat, gamla och nya medlemmar. Foto: Tobias Dahlén / Sweden Photo Pasion

På lördagen var det dags att Party for a united Europe på Pride. Huvudnumret var Alcazar men det fanns också mindre, intressantare artister, som Ionnalee och Arrhult, och rapparen Niello.

På lördagen var det dags för den stora disco-showen på kvällen efter Pride-paraden under rubriken ”Let´s party – for a united Europe”.  Alldeles i början av showen dök Conchita upp på scenen och sjöng några låtar. Nästa år äger Europride rum i hans hemstad Wien. Hans signum är ju klänningen i kombination med det svarta skägget. Men här hade han ett par svarta byxor och ett svart linne. Då blir han mer anonym. Självklart framförde han sin stora vinnarlåt ”Phoenix” och ett par låtar till ungefär i samma stil.

Efter pausen halvägs in i showen dök Oscar Zia upp på scenen. Men hans enda jobb bestod i att presentera kvällens stora huvudnummer: Alcazar. De fick hela sista passet efter pausen, klockan 23-24 och framförde såklart några av sina mest kända låtar, de har ju en lista på hits vid det här laget. De inledde med ”In the name of Love” som följdes av ”This is the world we love in”, ”Start the Fire”, ”Alcastar”, ”Not a sinner nor a saint”, ”Stay the night” och några till. Innan ”Stay the night” gjorde de en cover, en Alcazar-version, på Human Leagues stora hit ”Don´t you want me”. Jag föredrar originalet. Det har mer tryck. Alcazars version är mer utslätad. Alcazar är onekligen proffs på att framföra en disco-show, allt sitter perfekt, koreografin, ljusshowen. Men det är också väldigt utslätat, inte något som sticker ut och är utmanande. Deras låtar är svåra att skilja åt, de låter ganska lika. Det var inte något i deras show som kunde betraktas som barnförbjudet. Det var ju iallafall på Pride!

Första passet var intressantare. Speciellt Ionnalee. Hon framförde en tung suggestiv popmusik. Henne hade jag gärna hört mer av de två-tre låtar hon fick framföra. Gruppen Arrhult var lite i samma stil, eller rätt mycket i samma stil, men hade inte samma tyngd. Och filmen som Ionnalee visade på skärmen i bakgrunden var häftig och passade till musiken. Den visade visserligen bara skyltdockor med uttryckslösa ansikten i svatvitt som marscherade men det blev en häftig effekt.

Efter Arrhult fick vi en TinaTurner-show som var riktigt bra. De lyckades framföra ”Proud Mary” med det tryck den ska ha. Vidare så sjöng de också ”Private dancer” och ”Nut Bush City Limit”, båda framförda med den äran. Innan pausen fick vi också höra rapparen Niello och vi en blandning 90tals-låtar, såsom ”U can´t touch this”, ”Pump up the jam” och ”This is the Way.

 

Kommentarer är avstängda