Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Basåret förnyas – fler ska kunna läsa vidare

Basåret ska kunna kombineras med andra utbildningar som förbereder för högskolestudier. Det har regeringen beslutat i dag. Beslutet innebär också att de studerande på dessa utbildningar får fler rättigheter och att lärosätena får större frihet i vilka utbildningar de anordnar för personer som behöver komplettera sin utbildning innan de får studera på högskolenivå.

– Ett mer flexibelt basår kan vara en viktig pusselbit för att fler ungdomar ska påbörja en högskoleutbildning. Därför skapar vi nu en enklare övergång till högskolan för den som bara saknar en liten del av behörigheten. Det blir också mindre komplicerat för den som har varit länge i yrkeslivet att byta bana. Det här är en reform som universitet och högskolor har frågat efter, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Sverige växer och behöver byggas ut. Men på arbetsmarknaden saknas kompetens och arbetskraft, särskilt inom tekniska områden. Basåret spelar en viktig roll när regeringen på sikt utökar ingenjörsutbildningarna med 1 600 nya utbildningsplatser.

Basåret gör det möjligt att komplettera kunskaper och bli behörig till högskolan. Utbildningen är också viktig för det livslånga lärandet och har stor betydelse för rekryteringen till bland annat tekniska utbildningar. Cirka 4 000 studerar på basårsutbildningen varje år och genomströmningen är god. 69 procent av de studerande påbörjar en högskoleutbildning direkt efter.

Men utbildningen behöver moderniseras. Därför har regeringen i dag fattat beslut om en ny förordning om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning.

  • Det ska bli möjligt att studera på basåret och samtidigt komplettera till grundläggande behörighet inom ramen för en och samma utbildning. Det ska också gå att kombinera basåret med andra högskoleintroducerande utbildningsmoment – exempelvis skriva akademisk svenska, akademisk engelska eller studieteknik – samtidigt som man kompletterar viss grundläggande behörighet.
  •  Rättigheterna för de studerande på utbildningen ska förbättras. Det ska gå att ta studieuppehåll eller få anstånd med att påbörja sina studier, exempelvis vid sjukdom eller graviditet.
  • De studerande ska kunna välja senare vilken efterföljande utbildning de vill söka till. Syftet är att de ska kunna göra mer kvalificerade val. Enligt nuvarande reglering måste de söka efterföljande högskoleutbildning redan när de påbörjar sin högskoleförberedande utbildning.
  • Lärosätena får större frihet att anordna de utbildningar de anser behövs. Ett lärosäte ska exempelvis kunna anordna en utbildning i svenska om många av de som vill komplettera sin särskilda behörighet inför tekniska utbildningar även behöver komplettera den grundläggande behörigheten i svenska. I dag är denna möjlighet begränsad.

Den nya förordningen om behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning gäller från och med 1 januari 2019.

Källa: Utbildningsdepartementet