Värmen och torkan de senaste tre åren har inneburit en stor påfrestning på grundvattnet. Regeringen har beslutat att Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska göra det enklare för kommuner, lokalsamhälle och företagare att i första hand digitalt rapportera in uppgifter. Det kan exempelvis handla om brunnar och annan information som komplettera deras databaser med uppgifter som beskriver användningsområde, kapacitet och uttagsmängd. Denna information behövs för att få en bättre uppfattning på såväl nationell som regional nivå om vattenbalans och vattentillgång.
Minskande nederbördsmängder och låga grundvattennivåer under 2016, 2017 och delvis 2018 har resulterat i en ökad efterfrågan på SGU:s hydrogeologiska information av olika aktörer i samhället. För planeringen inför framtida klimatförändringar förväntas behovet av information om grundvattentillgångarna öka ytterligare.
I uppdraget ingår att:
- Möjliggöra för fastighetsägare och kommuner att digitalt rapportera in uppgifter om brunnar som saknas i Brunnsarkivet och att komplettera databasen med uppgifter som beskriver brunnens användningsområde, kapacitet och uttagsmängd.
- Vidare ingår att komplettera Vattentäktsarkivet med uppgifter som medför att dessa kan användas i vattenplaneringen.
- Utveckla Grundvattennätets databas genom att främja frivillig insamling av uppgifter om grundvattnets kvalitet i dialog med brunnsägare och kommuner.
– Utökade databaser ger en bättre bild över grundvattnets användning som dricksvatten, för bevattning och djurhållning. Informationen kommer SGU att använda i sitt pågående arbete med att hitta nya vattentäkter och det långsiktiga strategiska arbetet med vatten- och materialförsörjningsplaner, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.
Faktaruta:
Information om grundvatten lagras i olika databaser vid SGU och vissa av dessa behöver aktualiseras och kompletteras i samverkan med t.ex. fastighetsägare, VA-bolag och kommuner.
Av de drygt 1 700 registrerade aktiva kommunala grundvattentäkterna i Vattentäktsarkivet ligger ca 30 % inom områden där grundvatten är en bristvara. Den information som lagras i Brunnsarkivet, Vattentäktsarkivet och Grundvattennätet utgör en viktig kunskapskälla i arbetet med att karakterisera Sveriges grundvatten. En del av denna information kan förbättras genom insatser från lokalsamhället, företagare och kommuner.
Källa: Näringsdepartementet
