Tsangnyön Heruka, dåren från Tsang, talar till oss från 1500-talets Tibet genom de dikter som nu för första gången översatts från tibetanska. – Sångerna har ett allmänmänskligt budskap som gör dem tidlösa och aktuella än idag, säger Stefan Larsson, religionsforskare vid Högskolan i Gävle.
Ett tidlöst budskap om medkänsla
Det Tsangnyön Heruka hela tiden återkommer till i sina dikter är att man ska vara osjälvisk och visa medkänsla och omtanke med alla kännande varelser.
– Ett annat exempel på att han var ovanlig, var att han bestämde att en kvinna skulle bli traditionsöverhuvud efter honom.
Tsangnyön Heruka ägnade mycket tid åt meditation vid avlägset belägna platser och han var inte alls intresserad av att vara på kloster eller att äga saker.
De heliga dårarna
De så kallade galna yogierna eller heliga dårarna som de ibland kallades, de finns även i andra religioner, var sådana som agerade utanför de rådande normerna.
Tsangnyön Heruka var munk från början men slutade att vara munk och bröt mot allehanda konventioner, både religiösa och sociala och kunde vara provocerande på många olika sätt.
– Det finns till exempel en dikt som jag översatt där han på ett väldigt direkt sätt anklagar en kung för att ha stulit från folket och att det kommer att få konsekvenser för kungen också, säger Stefan Larsson.
– Han sågs som en helig galen person och kungarna fick ofta väldigt stor respekt för honom och många av dem blev hans lärjungar och de finansierade också hans boktryckningar.
Ville återuppliva Buddhas väg
Stefan berättar att buddhismen i Tibet på 1500-talet hade institutionaliserats, med stora kloster där politik och religion blandats ihop, och att Tsangnyön Heruka var en slags reformator som ville återuppliva den livsstil och det budskap som Buddha en gång stod för.
– 1488 sammanställde och tryckte han så den bok som gjorde mig intresserad av buddhismen, ett av de mest kända litterära verk som någonsin skapats i Tibet, nämligen boken om Milarepas livshistoria.
– Medkänsla och ödmjukhet var sådant som Milarepa hade förkunnat en gång i tiden men som nu höll på att falla i glömska.
Tibet innan Dalai Lamorna
Boken ger oss en unik inblick i de kringvandrande yogiernas liv och budskap, samtidigt som de förmedlar en bild av Tibet innan Dalai Lamorna började styra landet på 1600-talet.
Tsangnyön Heruka (1452–1507) är en av Tibets främsta litterära personer. Hans sångsamling trycktes år 1508 som en hyllning till den bortgångna mästaren och gjorde hans insikter tillgängliga för eftervärlden.
Den har fram till nu endast funnits i tibetanska blocktryck och religionshistorikern Stefan Larssons svenska version är den första översättningen till ett annat språk.
Stefan Larsson
Stefan Larsson disputerade vid Stockholms universitet 2009 med en avhandling som handlar om den ”galne yogin” Tsangnyön Heruka och bygger på tibetanska hagiografier.
2012, efter två år som postdoktor vid University of California Berkeley, publicerades en reviderad version av avhandlingen av Brill
Hösten 2017 avslutade han ett treårigt forskningsprojekt vid namn ”Utanför klostrets murar”. Projektet var finansierat av Vetenskapsrådet och det mesta av arbetet med boken Tsangnyön Herukas sånger utfördes inom ramen för detta projekt.
För närvarande är han verksam som lektor vid Högskolan i Gävle.
– Man kan säga att utforskandet av den tibetanska buddhismen har färgat hela mitt vuxna liv, det finns så mycket i de här urkunderna och budskapen som är i allra högsta grad relevant för oss i den konfliktfyllda tid vi lever i, säger Stefan Larsson.
Källa: Högskolan i Gävle
