Tonåringar som testat alkohol eller droger riskerar i mindre utsträckning än vad tidigare forskning visat att fortsätta med det. Risken att de hamnar i kriminalitet i tonåren är också mycket liten, enligt en ny studie från Göteborgs universitet.
− Fram tills nu har tonåringar med så kallat riskbeteende dragits över en kam. Det har utifrån tidigare forskning varit lätt att få intrycket att det finns en stark koppling mellan att berusa sig eller använda droger, att sedan trappa upp användandet och till sist utveckla ett kriminellt beteende, säger Russell Turner, doktorand i socialt arbete och en av studiens författare.
Forskarna har följt 2 300 tonåringar på individnivå i fyra olika kommuner i Sverige, från att de började årskurs 6 till att de gick på årskurs 2 på gymnasiet. Syftet med studien var att undersöka om berusningsdrickande eller droganvändning i tonåren leder till typiska tonårsbrott som till exempel stöld, rån eller skadegörelse.
Tidigare studier i Sverige och internationellt har undersökt kopplingen mellan alkohol- och drogvanor och kriminalitet bland tonåringar på en gruppnivå. Det som utmärker denna studie är att den gjorts på individnivå och under en lång tidsperiod.
Resultatet visar att det finns betydligt större variationer bland tonåringarna än vad tidigare studier på gruppnivå kommit fram till. Sannolikheten att ungdomar under årkurs 7–9 utvecklar ett upptrappat beteende när det gäller att dricka sig berusade och använda droger visade sig vara låg.
− Risken för att under högstadieåren sedan gå över till ett kriminellt beteende i form av till exempel stöld eller skadegörelse var i den här studien obefintligt, säger Russell Turner.
Ett helt annat samband som studien visade överraskade honom. De tonåringar som redan i årskurs 7 begått brott löpte inte bara en hög risk att fortsätta vara kriminella, utan också att utveckla ett alkohol- och drogbruk senare i tonåren.
− Barn som så tidigt i livet uppvisar ett kriminellt beteende är en grupp som samhället bör oroa sig över mer och satsa resurser på. De politiska och samhälleliga diskussionerna som finns idag fokuserar till stor del på straffpolitik, istället för på tidiga förebyggande insatser. Det kan vara något att se över, säger Russell Turner.
Han påpekar att berusningsdrickande och bruk av illegala droger bland tonåringar i Sverige är lågt jämfört med många andra europeiska länder. Bland eleverna i årskurs 7 som deltog i studien uppgav 3 procent att de någon gång druckit sig berusade och 1 procent att de testat droger. I årskurs 9 hade siffran stigit till 20 procent när det gällde berusningsdrickande och 3,5 procent när det handlade om användningen av droger och då i första hand cannabis.
Om studien:
Studien Assessing reciprocal association between drunkenness, drug use, and delinquency during adolescence: separating within- and between-person effects är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Drugs and alcohol dependence. DOI: 10.1016/j.drugalcdep.2018.06.035. Den genomfördes tillsammans med forskarna Anette Skårner och Kristian Daneback vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Studien är en del av LoRDIA-projektet (Longitudinal Research on Development In Adolescence) som syftar till att under en längre tid studera ungdomars psykosociala utveckling till vuxna.
Källa: Göteborgs universitet
