I en resolution som antogs på torsdagen slår Europaparlamentet fast sin vision för EU:s långsiktiga strategi att minska utsläppen av växthusgaser.
I den icke bindande resolutionen, som antogs med 369 ja-röster, 116 nej-röster och 40 nedlagda röster, understryker Europaparlamentet att endast två av de åtta scenarier (vägar framåt) som EU-kommissionen föreslog i sitt meddelande från november förra året skulle göra det möjligt för EU att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser fram till 2050, vilket är unionens åtagande enligt klimatavtalet från Paris. Kammaren stöder också EU-kommissionen i arbetet med dessa två scenarier.
Europaparlamentet uttrycker vidare sitt stöd för de demonstrationer, i synnerhet i form av klimatmarscher och skolstrejker, som ökar medvetenheten om klimatriskerna. Utöver det uppmanar ledamöterna såväl nationella och regionala regeringar som lokala självstyrelseorgan, liksom också EU, att vidta konkreta och snabba åtgärder för att inte förfela målet om en klimatuppvärmningsgräns på 1,5 °C.
Resolutionen betonar också att man, för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 på det mest kostnadseffektiva sättet, måste höja och anpassa ambitionsnivån för 2030. EU måste därför sända ett tydligt budskap att unionen är redo att se över sitt bidrag till Parisavtalet.
Stöd till de regioner som drabbas hårdast av politiken om minskade koldioxidutsläpp
Om den hanteras bra, vilket förutsätter lämpligt stöd till de mest sårbara regionerna och sektorerna, kan övergången till nollutsläpp av växthusgaser potentiellt skapa 2,1 miljoner nya arbetstillfällen i EU fram till 2050, enligt texten. En särskild ”fond för en rättvis omställning” bör dock inrättas för att stödja de regioner som skulle drabbas hårdast av politiken om minskade koldioxidutsläpp, t.ex. Europas kolgruveregioner.
EU:s strategi för nettonollutsläpp bör också prioritera direkta utsläppsminskningar och åtgärder som bevarar och förbättrar EU:s naturliga sänkor och reservoarer (t.ex. skogar) i stället för olika typer av teknik för koldioxidupptag. De senare har än så länge inte lanserats i stor skala, och skulle dessutom medföra betydande risker för ekosystemen, den biologiska mångfalden och livsmedelstryggheten.
Investera i en cirkulär ekonomi och bioekonomin
Parlamentsledamöterna framhåller vidare att övergången till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser också innebär stora möjligheter. Investeringar i industriell innovation, bland annat digital teknik och ren teknik, behövs dock för att stimulera tillväxten, konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen, t.ex. i en växande cirkulär ekonomi och bioekonomin. Kammaren betonar också vikten av att ha en förutsägbar energi- och klimatpolitik för att främja långsiktiga investeringar.
Resolutionen upprepar avslutningsvis Europaparlamentets ståndpunkt att minst 35 procent av EU:s forskningspengar (Horisont Europa) bör gå till att stödja klimatprojekt.
Bakgrund
Parterna i Parisavtalet uppmanas att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser till 2050. I meddelandet ”En ren jord åt alla” från november 2018 presenterade EU-kommissionen sin strategiska långsiktiga vision för att senast 2050 få till stånd en klimatneutral ekonomi, inklusive åtta möjliga vägar framåt.
På grundval av detta bör EU kunna anta och lägga fram en ambitiös strategi för UNFCCC senast 2020, och slå fast unionens framtida klimat- och energipolitik.
Källa: Europaparlamentet
