Idag, den 12 maj, firas den internationella sjuksköterskedagen på Florence Nightingales födelsedag och Vårdförbundet uppmärksammar den värdefulla kompetens som sjuksköterskor har och som leder till en god och patientsäker vård. Det borde arbetsgivarna i vården också göra, genom att uppvärdera sjuksköterskornas kompetens så att det märks i lönekuvertet, anser Vårdförbundet.
Namnet Florence Nightingale (1820-1910) väcker bilder av en barmhärtig och självuppoffrande sjuksköterska som rör sig mellan sjukhussängarna i en skum korridor.
– Bilden av Florence Nightingale som en självuppoffrande idealist har präglat synen på hela sjuksköterskekåren. Yrket ses som ett kall som knappt behöver avlönas för att sjuksköterskorna ställer upp ändå, för patientens skull. Bilden av hennes gärning är dock delvis falsk och gör inte denna pionjär rättvisa. Sjuksköterskeyrket är inget kall, det är en egen profession som behövs för en fungerande vård. Det förstod Florence Nightingale och vi är många som verkar i hennes anda, säger Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet.
Vården har utvecklats enormt sedan 1800-talet och så även sjuksköterskeyrket. Idag är omvårdnad en väsentlig del för en patientsäker och personcentrerad vård. Omvårdnad är också ett eget forskningsfält.
– Internationellt ledande forskare som Linda Aiken arbetar vidare i Florence Nightingales anda och visar att bemanningsväxling där sjuksköterskor byts ut mot andra kompetenser kan vara direkt farligt för patienterna. Aikens forskarteam visar att sjukhus med god sjuksköterskebemanning har färre intensivvårdsdagar, kortare vårdtider, färre återinskrivningar och 30 procent lägre kostnader för infektioner. För varje 10-procentig minskning av andelen sjuksköterskor ökar risken för att patienter ska dö med 12 procent, säger Sineva Ribeiro.
I dagens samhälle växer vårdköerna, riskerna för vårdskador ökar och operationer blir inte av, på grund av att det saknas sjuksköterskor som vill arbeta inom den offentligt styrda vården. Även uteblivna bedömningar, omhändertagande och åtgärder i exempelvis äldrevården beror på arbetsgivarnas svårigheter att bemanna med sjuksköterskor. Det får flera arbetsgivare att testa sig fram utan sjuksköterskor, genom så kallad kompetensväxling där andra yrkesgrupper ska utföra sjuksköterskornas arbetsuppgifter – i strid med rådande forskning. Florence Nightingales gärning handlade om att använda kunskap och statistik till att förändra och förbättra vården. Hennes insatser minskade dödligheten radikalt och höjde kvaliteten i hela sjuksköterskekåren.
– Idag arbetar världens sjuksköterskor vidare i Florence Nightingales anda. De utvecklar vården som kunniga experter på omvårdnad och som stolta ambassadörer för sin profession. Nu återstår för de svenska arbetsgivarna att visa att man även i lönekuverten värdesätter den unika kompetens som sjuksköterskor tillför hälso- och sjukvården, säger Sineva Ribeiro.
Om Florence Nightingale
Florence Nightingale blev kanske mest känd för sitt arbete under Krimkriget 1854 – 1856 där hennes insatser för att förbättra hygienen och omvårdnaden bidrog till att kraftigt minska dödligheten bland soldaterna. Hennes huvudsakliga gärning var dock hennes organisatoriska, statistiska och opinionsbildande förmåga. Hon använde till exempel statistik och cirkeldiagram för att illustrera förekomsten av onödiga dödsfall under Krimkriget, vilket påverkade beslutsfattarna. Hon insåg tidigt betydelsen av att se hela människan i vården, inte bara det som var sjukt eller skadat. Bra mat, ljus och allmän hygien sänkte dödligheten radikalt. Hon ansåg att sjuksköterskorna behövde både utbildning, yrkesträning och en god lön. 1860 startade hon Nightingale School of Nursing i London och arbetade hela livet med att förbättra vården.
Källa: Vårdförbundet
