Genom att stresstesta sin ekonomi och anpassa sina utgifter till en lägre inkomst kan man förbättra sin ekonomi som pensionär. Om man kan spara extra eller amortera mer på lånen de sista tio åren i arbete kan man få 500-700 kronor mer att leva på varje månad.
I takt med att vi lever längre blir pensionsnivåerna lägre, eftersom pensionskapitalet ska betalas ut under fler antal år. De som är i 30-årsåldern idag får räkna med en pension, inklusive tjänstepension, på omkring 60 procent av sin lön.
– Genom att spara själv till din pension eller jobba något eller några år extra kan du höja din pension. Men det går också att påverka ekonomin som pensionär genom att i tid försöka minska de fasta utgifterna, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.
Nödvändiga utgifter tar nästan hela pensionen för vissa grupper
Ett hushålls ekonomi består av inkomster och utgifter, och olika hushålls ekonomier ser olika ut. Anpassar man inte sin ekonomi inför pensionen kan det bli svårt att få den lägre inkomst som pensionen innebär att räcka.
Även om hushåll har olika stora utgifter så är det vissa utgifter som är nödvändiga, så kallade nödvändiga levnadskostnader.[1] För en person i 30–40-årsåldern ligger de på knappt 13 000 kronor per månad inklusive boende. För en pensionär är de en knapp tusenlapp lägre, det vill säga drygt 12 000 kronor inklusive boende.[2]
En 30-årig undersköterska har idag kvar drygt 6 900 kronor efter skatt och nödvändiga utgifter varje månad. Som pensionär kommer marginalerna för samma individ minska betydligt, då blir det knappt 1 100 kronor kvar efter att skatt och nödvändiga utgifter är betalda.
– Med små ekonomska marginaler blir det svårt att unna sig något alls utöver det mest nödvändiga. Genom att stresstesta din ekonomi och anpassa den i god tid innan pensionen kan du påverka din ekonomiska tillvaro även som pensionär, säger Madelén Falkenhäll.
Har man en lön på under 24 000 kronor per månad i 30-årsåldern och jobbar inom ett yrke där löneutvecklingen är relativt låg kan de nödvändiga utgifterna komma att överstiga pensionen, det vill säga det saknas pengar till det mest nödvändiga varje månad.
Anpassa ekonomin till pensionen
Det kan vara klokt att i god tid förebereda sig och anpassa sin ekonomi inför den lägre inkomst man får som pensionär. Genom att spara lite extra kan man höja sin pension ytterligare. Och om man sänker sina framtida fasta utgifter, till exempel genom att amortera extra på eventuella lån när man fortfarande arbetar, kan man anpassa sin ekonomi för en lägre inkomst som pensionär.
Amortering kan ses som sparande eftersom det minskar skulden och då även kostnaden för lånen. Om man väljer att spara eller lägga pengarna på extra amorteringar är upp till var och en, men effekten blir i stort sett densamma. Med ett bostadslån på 1,5 miljoner kronor minskar man sina kostnader med drygt 500 kronor per månad genom att amortera tre i stället för två procent [3] på sina lån under tio år, mellan 55 och 65 år. Om man i stället skulle sparat motsvarande pengar i fonder skulle det ge 600-700 kronor mer i pension efter skatt varje månad i 20 år.[4]
– Båda alternativen, spara eller amortera, är bra. Men vill du ha en så trygg ekonomi som möjligt som pensionär kan extra amortering vara att föredra. Då minskar du risken för högre boendekostnader om räntorna skulle stiga och du minskar även risken att en eventuell börsnedgång skulle påverka ditt sparkapital negativt just när du ska börja ta ut dina pengar, säger Madelén Falkenhäll.
Stresstesta din ekonomi inför pensionen – tips från Swedbank och sparbankerna
- Gör en pensionsprognos på minpension.se för att se hur mycket du förväntas få i pension. Och gör en budget och se om din inkomst som pensionär täcker dina utgifter.
- Se över dina fasta utgifter och se om det finns några du kan sänka eller klara dig utan. Planera i god tid innan pension.
- Försök att öka ditt sparande och/eller öka amorteringen på eventuella lån i god tid före pension. Genom att amortera extra på lån minskar du din framtida boendekostnad.
- Se över risknivån i ditt sparande. Sparar du till exempel i fonder kan det vara klokt att minska andelen aktier och öka andelen räntebärande värdepapper ju närmre pension du kommer. På så sätt minskar du risken att värdet på ditt sparkapital skulle minska just när du ska börja ta ut dina pengar.
[1] Swedbank beräknar varje år nödvändiga levnadskostnader för olika typhushåll.
[2] Boendet motsvarar en hyresrätt 2 rok, där individen bor själv. Boendekostnaden blir i stort sett samma för ett småhus med lån på 1,5 mnkr och driftkostnader. För bostadsrätt med motsvarande lån tillkommer månadsavgift.
[3] Skillnaden mellan två och tre procents amortering motsvarar 1 250 kronor per månad i det här exemplet.
[4] Pengarna placeras i fonder med 65 procent aktier och 35 procent räntebärande värdepapper på investeringssparkonto. Pengarna antas efter pension placeras till 100 procent i räntebärande värdepapper.
Antaganden: Förväntad avkastning på aktier 7 procent och på räntebärande värdepapper 2,5 procent. Avgift aktiefond 1 procent och räntefond 0,3 procent. Inflation 2 procent, statslåneränta över en 40-årsperiod 3,5 procent. Effektiv skatt på ISK 1,35 procent.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Källa: Swedbank
