Cancerfondsrapporten Prevention, som presenteras i dag visar att regeringens politik för bättre folkhälsa är passiv och ineffektiv. Med nuvarande utveckling har snart sex av tio vuxna i Sverige förhöjd risk för att insjukna i cancer på grund av sin vikt.
Cancerforskningen har klarlagt ett starkt samband mellan övervikt och fetma och 13 av våra vanligaste cancerformer. Över 2 000 cancerfall per år i Sverige har en koppling till övervikt och fetma, och antalet fall blir allt fler. I en studie som Cancerfonden låtit konsult- och revisionsföretaget EY göra, som presenteras i Cancerfondsrapporten Prevention, framgår att ytterligare närmare 11 000 personer kommer att drabbas av dessa cancerformer under de närmaste 25 åren om viktökningstrenden fortsätter.
– Vi har sedan länge vetat att levnadsvanorna i Sverige blir sämre och mer ojämlika. För vissa åldersgrupper har andelen med övervikt fördubblats sedan 1980-talet. Flera faktorer talar för att övervikt i en framtid kan passera rökning som den största påverkbara riskfaktorn för cancer, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
EY:s beräkningar visar att mellan närmare 11 000 och 34 000 cancerfall skulle kunna undvikas under de närmaste 25 åren om viktutvecklingen bröts eller vändes. Men för att lyckas med det behövs en aktiv och effektiv folkhälsopolitik.
Cancerfondsrapporten Prevention visar att dagens folkhälsopolitik präglas av motsatsen. Regeringens politik består främst av ambitiösa målformuleringar. Det konkreta arbetet, som regioner och kommuner förväntas göra, har stora brister. Ingen myndighet har fått ett tydligt uppdrag från regeringen för vägledning och styrning, vilket lett till att mer än 300 regioner och kommuner på varsitt håll och utan samordning ska främja bättre levnadsvanor.
Årets Cancerfondsrapport Prevention visar också att regeringen inte ens har genomfört redan fattade riksdagsbeslut om stöd, samordning och uppföljning på nationell nivå. Det nationella råd för god och jämlik hälsa som utlovades under förra mandatperioden har inte tillsatts, och riksdagens beslut om att ge Folkhälsomyndigheten ett samordningsansvar har inte verkställts.
– Regeringen behöver gå från ord till handling. Det behövs en tydligare styrning av folkhälsopolitiken. Det är ohållbart att ansvaret är så uppsplittrat och otydligt, och att stödet till regioner och kommuner är så svagt, säger Ulrika Årehed Kågström.
I rapporten uppmanar Cancerfonden regeringen att ta fram en nationell strategi och handlingsplan med tydliga mål och konkreta åtgärder för hälsosammare levnadsvanor och bättre folkhälsa i Sverige. Två effektiva åtgärder som Cancerfonden anser bör införas är en särskild skatt på sockersötade drycker, och att skärpa lagstiftningen kring marknadsföring av livsmedel riktad mot barn.
– Självklart är det i slutändan vi människor själva som väljer hur vi ska leva våra liv. Men politiken har en viktig uppgift att stödja och skapa förutsättningar för alla att kunna leva hälsosamt. Att minska rökningen så mycket som har skett de senaste decennierna i Sverige hade aldrig varit möjligt utan kraftfulla och långsiktiga politiska åtgärder. Vi behöver göra det igen, avslutar Ulrika Årehed Kågström.
Källa: Cancerfonden
