Rekordmånga vill ha skuldsanering

Intresset för skuldsanering är större än någonsin, visar nya siffror. Aldrig tidigare har så många personer ansökt om skuldsanering som under årets första sex månader.
Det finns ett stort behov, säger Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden. Många människor har levt i ekonomisk utsatthet i åratal. Det är bra att fler nu tar steget att ansöka.

Efter en lagändring i november 2016 har antalet personer som ansöker om skuldsanering ökat kraftigt. Första halvåret 2019 var det fler än någonsin tidigare. Fram till den sista juni i år hade nästan 10 900 personer ansökt. Det motsvarar en ökning med cirka 15 procent jämfört med första halvåret i fjol, och en ökning med knappt 4 procent jämfört med förra rekordåret 2017. Antalet ansökningar ökar i alla län förutom Kalmar, Norrbotten, Jämtland och Värmland.

Ofta är det större förändringar i livet som leder till ekonomiska problem, exempelvis en skilsmässa, arbetslöshet eller sjukdom. De senaste åren har även skulder kopplade till spel synts allt oftare i ansökningarna. Skuld och skam gör att många väntar för länge innan de ber om hjälp.

– En stor andel av de människor vi möter lever med mycket små marginaler. Vissa har tappat livsgnistan, andra skäms över sin situation. För dessa personer kan en skuldsanering vara en livsavgörande vändning; en chans att återvända till ett liv där ekonomin inte alltid spelar huvudrollen, säger Per-Olof Lindh.

Mer pengar behövs för att korta väntetider och minska antalet överskuldsatta

Rekordintresset ledde inledningsvis till långa väntetider för dem som ansöker. För att hantera det ökade antalet ansökningar fick Kronofogden en tillfällig höjning av anslaget på 30 miljoner kronor per år under perioden 2017–2019.

Myndigheten har därefter rekryterat och effektiviserat. Det har gett resultat och de som söker får nu besked snabbare. Men inflödet fortsätter att öka. Sedan lagändringen 2016 har antalet ansökningar mer än fördubblats. För att kunna hålla väntetiderna på acceptabla nivåer även i fortsättningen vill Kronofogden därför att budgettillskottet på 30 miljoner kronor om året permanentas.

I enlighet med uppdraget att motverka överskuldsättning vill Kronofogden även inleda en satsning på att minska antalet personer som har haft skulder i mer än 20 år. Syftet är att informera om möjligheten att söka skuldsanering. För att kunna genomföra det arbetet utan att riskera andra verksamheter har myndigheten begärt ytterligare 80 miljoner kronor under perioden 2020–2022.

Fakta om skuldsanering och lagändringen 2016

  • Skuldsanering innebär att du slipper betala hela eller delar av din skuld. För att kunna få skuldsanering ska du sakna möjlighet att betala skulderna inom överskådlig tid. Det behöver inte handla om stora skulder – det är din personliga situation som avgör.
  • Du ansöker om skuldsanering hos Kronofogden, antingen digitalt eller genom att fylla i en pappersblankett. Kommunens budget- och skuldrådgivare kan hjälpa till.
  • När Kronofogden har beslutat om skuldsanering görs en betalningsplan. Lite förenklat innebär det att du får leva på existensminimum i några år, oftast fem. Alla inkomster som överstiger den nivån går till att betala skulderna. När fem år har gått är du skuldfri.
  • Lagändringen i november 2016 har gjort det enklare att ansöka om skuldsanering. Kronofogden efterfrågar färre uppgifter och det går även att ansöka på webben. Det finns också förändringar som syftar till att göra det lättare att klara av skuldsaneringen. En av förändringarna är att du har två betalningsfria månader per år. En annan är att du betalar en summa per månad till Kronofogden som sedan fördelar till dem som ska ha betalt. Tidigare låg det ansvaret på den skuldsatta. En tredje nyhet är att Kronofogden tar hänsyn till hur barn påverkas av att växa upp med överskuldsatta föräldrar. Det innebär att personer med barn kan beviljas en förkortad betalningsplan.

Källa: Kronofogden