Den globala urbaniseringen har en koppling till skövlingen av regnskogen i Brasilien, säger Stephan Barthel, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.
De massiva städerna som nu i expressfart växer upp I Asien och i Afrika växer över planetens bördigaste jordbruksmark i en skala som får återverkningar på vår gemensamma förmåga att producera mat i framtiden.
Städerna måste ha mat
Forskarna kan nu visa att dessa städer kompenserar sig genom avskogning på helt andra platser på planeten och då behöver tre till fyra gånger så stor yta som man förlorar, därför att skogsmarken är tre till fyra gånger mindre produktiv.
– Vi ser det till exempel i Brasilien och genom att vi måste odla upp skogar förlorar vi biologisk mångfald och kapacitet att lagra kol, vilket kommer att öka på klimatförändringarna, säger Stephan Barthel.
Stadsjordbruken slås ut nu
Han förklarar att man i städerna historiskt månade väldigt mycket om att stadsjorden skulle vara produktiv, med cirkulära flöden och att man tog hand om restprodukter, därför att man var beroende av det.
Och att det i globala syd fortfarande finns fungerande stadsjordbruk till stor del, men att den ekonomiska globaliseringen gör att de, precis som vi, har en stark urbanisering där stadsjordbruken nu försvinner
– Det måste de kompensera för att ha en livsmedelstrygghet och därför försvinner skogarna, ofta de tropiska regnskogarna. Väldigt starka stater, som Kina och Indien, köper också upp mark i Afrika, Östeuropa och Sydamerika och späder på den här processen.
”Problemet är inte ens uppmärksammat”
Stephan säger att de här stadsjordbruken finns överallt i alla städer och man först måste visa att de är betydelsefulla och ge dem stöd, i kombination med lokala lagar så att de skyddas som om de vore naturreservat.
Och hur viktigt det är att uppmärksamma att stadsjordbruken tillför någonting väldigt värdefullt, lokalt men också globalt, därför att de skyddar den här väldigt produktiva marken så länge de använder den.
– Vi föreslår en strategi där global politik för markanvändning, med en FN-resolution likt den om att minska förlusten av biologisk mångfald, kombineras med regional planering och lokal ledning. Detta som stöd till lokala politiker, för lösningarna finns lokalt och regionalt.
– Problemet är inte ens uppmärksammat, man ser bara fördelarna i att staden växer. Det finns så många kortsiktiga ekonomiska fördelar, ökade skatteintäkter, bostäder som byggs, jobb som skapas. Ja, listan kan göras lång, säger Stephan Barthel.
Källa: Högskolan i Gävle
