Vad gör poesins språk med upplevelsen av en konstutställning? I EKFRAS möts Juri Markkulas bildkonst och Erik Vernerssons poesi. Gemensamt för dem är ett utforskande av relationen mellan natur och människa, organiskt och artificiellt.
Du står inför ett konstverk och någon ber dig beskriva det du ser med ord. Din tolkning blir en översättning från ett språk, konstnärens bildspråk, till ett annat. Kanske läser du en tillhörande utställningstext eller följer en guidad visning och möter då museets språk – ibland litterärt, ofta informativt, måhända auktoritärt. Utställningssituationen kan liknas vid ett samtal mellan besökaren, de utställda verken och museet. I utställningen EKFRAS bjuds ytterligare en konstform in i samtalet – poesin. Utställningens titel anspelar på en litterär framställningsform i vilken ett konstverk, gärna ett bildkonstverk, översätts till dikt. Vad gör detta med upplevelsen av konsten?
Juri Markkulas (född 1970) reliefsvit IKB Ground (2013–) skapas genom en serie översättningar från organiskt material till konst i polyuretanplast. Med 3D-kamera avbildas ett stycke mark. Den digitala informationen datorbehandlas, för att sedan, med hjälp av en 3D-skrivare, åter översättas till fysisk form. Till utställningen har Markkula gjort en serie helt nya reliefer.
I Erik Vernerssons (född 1992) poesi möts skogsrået och CD-skivor; tvättmedel och grävlingskrafs. Debuten Kroppsspråk, döda (2018) är ömsom uppväxtskildring, ömsom ekokritik. I blickfånget står vardagslivets materiella lämningar och hur de påverkar vår jord. Till utställningen har Erik Vernersson skrivit ny poesi, ekfraser, utifrån Markkulas reliefer.
FAKTA:
Utställning:
Ekfras – 19 okt – 24 nov 2019
Juri Markkula, konstnär
Erik Vernersson, författare
Källa: Bror Hjorths Hus
