Att sluta köpa kaffe i engångsmuggar är ett av de enklaste sätten att själv minska nedskräpningen och sin klimatpåverkan. Och nu blir det lättare att välja rätt flergångsmugg. Håll Sverige Rent och Pricerunner har testat och rankat de bästa flergångsmuggarna för plånbok och miljö.
Två olika termosmuggar hamnar i topp i Pricerunners test, där ett antal konsumenter testat nio olika flergångsmuggar. Parametrar som bedömts är design, funktion, pålitlighet och pris. Bäst tyckte konsumenterna om Hydro Flask Wide Mouth. På andra plats kom Klean Kanteen TK Wide. På tredje plats kom en bambumugg från Ecoffee Cup.
Håll Sverige Rent har sedan tidigare undersökt vilken klimatpåverkan en termosmugg och en bambumugg har, i jämförelse med en engångsmugg. Livscykelanalysen, som genomfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet, visar att termosmuggen behöver användas 45 gånger och bambumuggen 15 gånger innan den börjar löna sig klimatmässigt.
Varje år använder vi svenskar mellan en halv och en miljard engångsmuggar och on the go-konsumtionen växer. Tyvärr hamnar en del av de engångsmuggar vi köper inte i papperskorgen utan på marken. Nedskräpningen leder till en ökad känsla av otrygghet i samhället och har även allvarliga negativa effekter på naturen. Men även om man slänger engångsmuggen i en papperskorg eller återvinner den har den negativa effekter på klimatet och miljön, då det går åt mycket resurser att producera den mängd muggar som vi årligen köper. EU ställer också krav på minskad användning av engångsmuggar i engångsplastdirektivet som börjar gälla i juli 2021.
”Med flergångsmugg minskar man sin klimatpåverkan samtidigt som man minskar risken för nedskräpning. Det är det moderna sättet att dricka sitt kaffe på språng”, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.
Ytterligare ett skäl att använda flergångsmugg är att man kan få rabatt. Allt fler kaffeförsäljare inför rabatt för dem som tar med sig en egen mugg.
Tabellen nedan sammanfattar Pricerunners konsumenttest. För den som vill veta mer om de olika flergångsmuggarna hittas hela testet här: https://www.pricerunner.se/test/flergangsmugg
Håll Sverige Rents livscykelanalys finns här, https://www.hsr.se/sites/default/files/hejda-engangsmugg.pdf
| Produkt | Platsordning i testet | Betyg | Badge |
| Hydro Flask Wide Mouth | 1 | 9 | Bäst i test |
| Klean Kanteen TK Wide | 2 | 8 | |
| Ecoffee Cup | 3 | 8 | |
| Clas Ohlson Termosmugg Asaklitt | 4 | 8 | Bästa budgetval |
| Sagaform Bilmugg | 5 | 7 | |
| Klean Kanteen Insulated Tumbler | 6 | 7 | |
| Light my fire Pack-up cup | 7 | 6 | |
| Lagerhaus Termomugg | 8 | 6 | |
| Keep Cup Original Hydro | 9 | 5 |
Fakta: Uppemot en miljard engångsmuggar årligen
Varje år använder vi svenskar mellan en halv och en miljard engångsmuggar. Uppgiften kommer från en kartläggning av plastflöden som Svenska MiljöEmissionsData har tagit fram. I begreppet engångsmugg ingår även pappersbägare för glass och plocksallad.
– I livscykelanalysen har IVL studerat muggarnas miljöpåverkan, hela vägen från råvarutillverkning till avfallshantering. Tre typer av engångsmuggar med olika beläggning har studerats: En beläggning är av fossilbaserad polyeten (PE) en annan i biobaserad polyeten (bio-PE) med sockerrör som råvara och den tredje består av polylaktid (PLA) med majs som råvara. De har sedan jämförts med flergångsalternativen termosmugg i rostfritt stål och en mugg tillverkad av bambu.
– Livscykelanalysen visar att bambumuggen behöver användas cirka 15 gånger och termosmuggen omkring 45 gånger för att det ska löna sig klimatmässigt, jämfört med motsvarande antal kaffe i engångsmuggar. Ur ett nedskräpningsperspektiv är flergångsmuggen alltid bättre än engångsmuggen. Engångsmuggen är även sämre än flergångsmuggen när det gäller försurning och övergödning.
– Den största delen av engångsmuggarnas klimatpåverkan kommer från tillverkningen av råmaterial, avfallshanteringen och till viss del transporterna. Avgörande faktorer för flergångsmuggarna är deras livslängd samt hur ofta den används.
Källa: Rapporten Vilken kaffemugg är bäst för miljön? (https://www.hsr.se/sites/default/files/hejda-engangsmugg.pdf)
Fakta: Kampanjen ”Hejdå engångsmugg”
– ”Hejdå engångsmugg” är en kampanj med målet att minska användningen av engångsartiklar, särskilt muggar. Syftet är att bidra till att minska nedskräpningen och tillförseln av plastartiklar till haven. Bakom kampanjen står stiftelsen Håll Sverige Rent. Kampanjen finansieras av Postkodlotteriet.
– Pressbyrån och 7-Eleven är de första butikskedjorna som har anslutit sig till initiativet. De ger 3 kronors rabatt till alla kunder som har med sig en egen mugg när de handlar kaffe eller annan varm dryck. Målet för Pressbyrån och 7-Eleven är att 5 procent av kunderna ska ta med egen mugg under första året, vilket skulle minska förbrukningen av engångsmuggar med cirka en halv miljon.
Källa: Håll Sverige Rent och Reitan Convenience Sweden
Fakta: Plast i haven
– 80 procent av allt skräp i haven kommer från land och det mesta skräpet består av plastartiklar.
– Plastartiklar för engångsbruk står för omkring hälften av allt marint skräp som hittas på europeiska stränder, räknat i antal.
– Den klassiska engångsmuggen är till stor del gjord av papper, men har en insida av plast för att göra muggen tät. Ofta medföljer även ett lock, som är helt gjort av plast.
– Plast som hamnar i naturen försvinner inte. I stället sönderdelas den till mindre och mindre bitar för att så småningom bli till mikro- och nanoplast.
– Sedan 1950-talet har vi tillverkat 8,3 miljarder ton plast. 40 procent av plastproduktionen används till förpackningar.
Källa: Håll Sverige Rent (https://www.hsr.se/fakta-om-skrap/skrapet-i-havet)
Fakta: EU:s engångsplastdirektiv
EU:s engångsplastdirektiv heter egentligen Direktivet om att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön. Direktivet innehåller åtgärder för olika engångsartiklar, beroende på vilken typ av plast det handlar om:
– Förbud för exempelvis sugrör, bomullspinnar, bestick och tallrikar.
– Krav på att minska konsumtionen för exempelvis engångsmuggar och livsmedelsbehållare.
– Krav på design och märkning exempelvis att korken ska sitta fast på plastflaskan.
– Utvidgat producentansvar som innebär exempelvis krav på att finansiera informationssatsningar för muggar, livsmedelsbehållare, cigarettfimpar med mera.
– Insamlingsmål för flaskor för engångsbruk.
EU-direktivet trädde i kraft den 2 juli 2019, vilket betyder att det börjar gälla 2 juli 2021. Regeringen utreder just nu hur direktivet ska implementeras i Sverige. Utredningen ska även titta på möjligheten att förbjuda fler produkter än de som ingår i direktivet. Utredningen ska vara klar i januari 2021.
Källa: Direktivet om att minska vissa plastprodukters inverkan på miljön (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52018PC0340)
Källa: Håll Sverige Rent
