Ny svensk studie: Ändrad metod kan minska sjukdomsrisk för hjärtopererade barn

Barn som genomgått hjärtkirurgi och i samband med det fått thymuskörteln bortopererad drabbas oftare av infektioner och autoimmuna sjukdomar än andra barn. Det visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer forskning och utvecklade operationsmetoder, så att fler barn med hjärtfel får behålla ett viktigt organ.

– Tidigare ansågs inte thymuskörteln ha någon funktion efter spädbarnsåldern, men nu har man förstått att den är viktig för immunsystemet långt upp i åldrarna. Det är därför angeläget att vi får fram operationsmetoder där hela eller delar av thymus sparas, så att barn som föds med hjärtfel får så god livskvalitet som möjligt, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

2018 föddes fler än 1000 barn med hjärtfel i Sverige. Årligen får 200­–250 barn i landet körteln thymus, även kallad brässen, borttagen i samband med hjärtoperationer. Thymus sitter högt upp i bröstkorgen och tas vid vissa typer av ingrepp bort för att göra det lättare för kirurgen att komma åt hjärtat.

I studien tittade forskarna på nära 5 700 personer som fått thymus borttagen före fem års ålder i samband med operation av medfött hjärtfel. Dessa jämfördes med två kontrollgrupper, varav den ena innehöll personer som genomgått hjärtoperationer där körteln inte brukar tas bort, och den andra bestod av köns- och åldersmatchade personer som inte hade hjärtopererats alls. Resultaten visade att de som fått thymus borttagen som barn i större utsträckning hade utvecklat autoimmuna sjukdomar som diabetes och reumatism senare i livet. Dessutom var det vanligare med bakterie- och virusinfektioner hos studiedeltagare som hade fått thymus bortopererad.

– Det är viktigt att ta reda på om de ingrepp som görs i samband med hjärtfel kan leda till skador längre fram i livet. I dagsläget kan vi inte vara helt säkra på att det är borttagandet av thymuskörteln som ger den ökade risken för sjukdomar, men vår studie pekar på att det finns ett samband, så nu behövs mer forskning på detta, säger Judith Gudmundsdottir, barnläkare och tidigare forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Källa: Hjärt-Lungfonden