Ett unikt älgmärkningsprojekt har initierats i brandområdet i Ljusdal. Genom att följa älgar från brandområdet kan flera viktiga syften nås för förvaltning av skog och älg efter skogsbränder.
– Kunskapen om hur djur och växter påverkas, och återkommer, efter brand är ytterst begränsad i Sverige. Kunskapen domineras av studier från Nordamerika. Detta unika projekt kan således bli en nationell viktig satsning som Sveaskog och SLU la basen till, säger Göran Ericsson, professor och prefekt på SLU.
Sommaren 2018 drabbades Ljusdal kommun av ett flertal skogsbränder. I de tre största brandområdena Ängra, Nötberget och Enskogen finns cirka 8400 hektar skogsmark som brunnit.
– Brandområdet förväntas ge oss bra förutsättningar för att förstå hur snabbt en älgpopulation reagerarar på mer foder av högre kvalitet, och hur snabbt den adaptiva älgförvaltningen reagerar på ett ökat antal älgar, säger Anders Johansson, jakt- och klövviltsansvarig för södra Norrland på Sveaskog, och också initiativtagare till projektet.
Skogsbränder var tidigare ett naturligt inslag som skapade en storskalig störning i den boreala skogen. Bränder förändrade skogens struktur och skapade öppna ytor i skogen. Många växt- och djurarter är väl anpassad till återkommande störningar från skogsbrand.
Förekomsten av skogsbränder i barrskog har minskat kraftigt i Sverige med en årlig brandyta av cirka 1 procent av totalarealen för 150 år och cirka 0,016 procent idag. En skogsbrand medför en stor ekologisk förändring för de djur som lever i skogen och branden återskapar en skog i tidigt successionsskede med rik förekomst av unga skogar med god fodertillgång som gynnar många växtätare.Projektet ”Viltsamverkan i brandens spår” inleds som ett samarbete mellan Sveaskog och SLU, men projektet är tänkt som en plattform där samverkan mellan markägare, SLU, jägare och myndigheter kan utvecklas för en faktabaserad adaptiv förvaltning av älg och skog.
Källa: Sveaskog
