Myndigheter får nya verktyg för att bekämpa fusk med korttidspermittering

Regeringen har nu beslutat att ge Tillväxtverket nya möjligheter att kontrollera de företag som vill använda korttidspermittering och skärper vissa regler för att kunna stoppa dem som försöker ta del av stödet på felaktiga grunder.

Nytt är bland annat att företag ska lämna uppgifter på individnivå om anställda som omfattas av korttidspermittering och att den som lämnar felaktiga uppgifter kan bli åtalad för brott. Tillväxtverket och Skatteverket ska dessutom vara skyldiga att anmäla misstänkta brott till åklagare.

Vidare kommer Skatteverket kunna ta del av Tillväxtverkets beslut om vilka företag som omfattas av stöd vid korttidsarbete, vilket ska stärka kontrollerna på skatteområdet av de företag som har beviljats stöd. Det införs även en skyldighet för bland annat Skatteverket och Försäkringskassan att lämna uppgifter till Tillväxtverket vid misstanke om felaktiga utbetalningar, utan att hindras av sekretess.

Genom en förordningsändring kommer Skatteverket därutöver att kunna effektivisera informationsutbytet mellan myndighetens beskattningsverksamhet och folkbokföringsverksamhet, vilket ska förbättra kvaliteten på uppgifterna i folkbokföringen och bidra till att stävja felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet.

Samtliga ändringar träder i kraft den 1 juni 2020.

• Uppgifter i ansökan och anmälan om avstämning ska lämnas på individnivå.
• Uppgifter i ansökan och anmälan om avstämning ska lämnas på heder och samvete.
• Ny skyldighet för Tillväxtverket och Skatteverket att anmäla brott till åklagare.
• Ny skyldighet för andra myndigheter att underrätta Tillväxtverket och Skatteverket vid misstanke om felaktiga utbetalningar.
• Tillväxtverket inkluderas i samverkan mellan myndigheter mot viss organiserad brottslighet (LUS) .
• Skatteverket ges möjlighet att ta del av Tillväxtverkets beslut för att bland annat använda uppgifterna i beskattningsverksamheten.
• Skatteverket ska anmäla till åklagaren om det finns skäl att misstänka att ett näringsförbud överträds eller att den som har fått undantag från ett sådant förbud bryter mot sina skyldigheter.

Källa: Finansdepartementet,