javplatform

Min väninna

Inlagd av on Nov 28th, 2010 Sparad i Dikter. Du kan följa eventuella responser genom RSS 2.0. Både Kommentarer och ping är avstängda

Foto: Lina Hagelbäck.

Vi låg i sommaren och rökte cigaretter.

Våra fingrar blev gula och smäckra.

En kväll såg vi en duvhök. ”Ett lyckligt

tecken!” sa hon. Rovfåglar betydde

mycket för henne.

Vi talade ofta om fåglar. Och om våra

män. Hon kallade sina älskare för olika

djur:

Marlborotigern, Ångestmyran,

Orkidékatten, Den Obildade Tjuren

(”men han var jävligt duktig i sängen”),

Gitarrgrävlingen, Sidenmaneten,

Ristumlaren, Den Ätliga Sjöborren,

Teaterflugan, Glitterkaninen,

Svarthajen, Det Kubanska

Älsklingsdjuret (här var hon

förstummad – kunde inte förvandla just

honom till ett specifikt djur), Den

Mossgröna Giraffen, Vinpantern,

Igelkotten Med Små Klor,

Picassoloppan, Kakaolärkan, Konstnärsjärven, Eldgamen,

Den Franska Stormstaren, Paradisleoparden,

Spökspindeln, Den Danska Guldfjärilen,

Valiumälgen (”jag träffade honom på Psyket”), Äppelkalven,

Ömhetshumlan, Grodhästen (”han var schizofren”), Ölvargen, Den

Depressive Trollkrabban, Champagnesländan, Buñuelråkan, Hundhunden,

Cortázarkrokodilen, Prinsminken, Den Halvblinde Räven.

Älskarinnorna fick däremot behålla sina

förnamn.

*

Veckans dikt är skriven av Lina Hagelbäck som är född 1971 och bor i Stockholm. Hon har fått dikter publicerade i antologier och flera litteraturtidskrifter. Verksam som frilansjournalist. Fil. kand. i spanska och litteraturvetenskap. Ovanstående dikt ingår i diktsamlingen Dikthonan som är ett pågående poesiarbete. Låt oss säga att det blir klart under det kommande halvåret.

Kommentarer är avstängda