”Förra vintern spenderade jag en tid i en liten stad i Texas, för solens skull och för konstens. Jag är en författare som väldigt ofta influeras av platser i mitt skrivande.
Jag var väldigt nyfiken på öknen och dikten handlar om det.”
texas
så osannolikt, att jag skulle falla så handlöst
för den här platsen:
öknen. och så långt borta havet (klaustrofobiskt utan havet!)
ingen annan plats är så sig själv nog
som öknen. även vattnet förutan. även med ett landskap som bara pågår och pågår.
än här än där: samma. likadant.
ofattbara vidder: samma.
detta gör att sinnet saktar av och stillnar
plötsligt hör du dig själv tänka som du aldrig hört dig tänka
*
epicentrum
ett rådhus och ett fängelse
vad som slungats ut i alla utkanter
trailorhomes
tumbleweed
*
snart nog kan jag särskilja bergen
bergskammarna avtecknar sig i min själ
som olika linjer
nötträdens svarta siluetter
öknens blommor
bergen likgiltiga
inför att himlen står i brand
inför raden av dödsdömda
inför räven som gömde sig på ödetomten
och så vidare.
Dikten ”texas” är skriven av Clara Diesen som är född 1972 och bor i Stockholm. Hennes senaste diktsamling ”När du är som yngst” gavs ut 2009 på Albert Bonniers förlag och är en släktkrönika i diktform. Clara Diesen är även verksam som regissör och konstnär.
