Parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller forskningskvalitet, kliniska studier, life science-företag och tillgång till nya behandlingsformer inom vården.
– Att vi ser en samtidig nedgång inom de fyra områdena är ingen slump. Akademi, vård och industri hänger tätt ihop inom life science och när någon del inte fungerar väl eller samarbetar, påverkar det de andra, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige.
Nödvändigheten av täta kopplingar mellan akademi, vård och industri inom life science är dock en utmaning i en politisk struktur som separerar olika sakfrågor.
Flera länder har därför utarbetat långsiktiga strategier för life science, i flera fall med den högsta politiska ledningen i spetsen. Detta är lätt att förstå, eftersom investeringar i medicinsk forskning är samhällsekonomiskt lönsamt.
Experter konstaterar att tillväxten kommer öka i de vård- och medicinrelaterade branscherna. Sverige har fortfarande en chans att vara en av ledarna i att bidra till och dra nytta av de medicinska framstegen som görs, både för välstånd och för hälsa. Men det behövs en sammanhållen strategi för life science, det vill säga en handlingsplan med konkreta och tydliga åtgärder, tidsplaner, budgetanslag, ansvarsfördelning och mätbara mål.
– Det konkreta syftet med en svensk life science-strategi bör vara att medicinsk forskning och företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige, samt att medicinska framsteg så snabbt som möjligt ska komma befolkningen till godo. Regeringen har tidigare sagt att landet bör ha en life science-strategi och genom våra förslag vill vi bidra till att få igång denna viktiga process, säger Anna Nilsson Vindefjärd.
Källa: Forska!Sverige
