Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Biståndsinvesteringar med stora risker

Foto: Sida
Foto: Sida

Onsdag hålls Sida ett möte tillsammans med USAID och ett stort antal svenska och internationella, privata och offentliga investerare. Tanken är att förvaltare av svenska pensionspengar ska bidra med kunskaper om investeringar i infrastruktur och fastigheter, samt stimulera till ökade investeringar i Afrika. I Sidas modell tillför biståndsorganisationerna garantier som möjliggör ett långsiktigt och hållbart engagemang från investerare.

Sida framhåller att drivkraften är att investera klokt för att säkerställa en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Detta vill vi se mer konkret. Risken finns annars att dessa investeringar gör mer skada än nytta, något vi tyvärr ofta ser exempel på i de områden där ActionAid är verksamt. Det är ett ansvar både mot pensionsspararna i Sverige och mot de människor som lever i fattigdom i de länder där dessa investeringar kommer att göras.

Företagen ska betala skatt.

Varje år förlorar utvecklingsländerna mer än det totala biståndet de får till följd av företags skatteplanering. ActionAid uppskattar det årliga skatteundandraget från världens utvecklingsländer till 1300 miljarder kronor. För att dessa länder på sikt ska kunna resa sig ur fattigdom och utrota hungern måste dessa länder ha intäkter och precis som i västvärlden är skatter staternas viktigaste och mest förutsägbara inkomstkälla. De företag som väljer att inte skatteplanera aggressivt kan göra betydande skillnad för utvecklingsländers förmåga att lyfta sin befolkning ur fattigdom. ActionAid’s undersökningar visar att även företagen själva har mycket att vinna. De slipper bland annat risken för försämrat rykte, kostsamma skatteprocesser och i förlängningen ofördelaktiga regleringar. Att skärpta krav på företagen skulle tvinga bort investeringar från utvecklingsländerna finns det många studier som motbevisar.

Företagen ska respektera landrättigheter.

En växande befolkning runt om i världen, tillsammans med klimatförändringar, med bland annat stigande vattennivåer och därmed minskade landytor, leder till konflikter och en kamp om naturresurserna. Redan nu har vi fått de första klimatflyktingarna från Indiska Oceanen. Det är kvinnorna som lever i fattigdom som riskerar att bli de stora förlorarna. Miljontals människor är beroende av land, för att odla mat till sina familjer och för att kunna sälja ett överskott av vad de producerat för att betala skolavgifter och hälsovård. När ett företag förvärvar land sker detta ofta med löften om kontant ersättning, anställning av lokal personal i projekten eller byggandet av nya vårdcentraler eller vägar. Många av dessa löften infrias aldrig och samhällen lämnas utan hem, tillräckligt med mat eller något sätt att försörja sig på. Dessutom finns risken för stor miljöpåverkan, till exempel genom minskad biodiversitet och vattenförsörjning.

Företagen ska vara transparenta.

Korruption försvårar fattigdomsbekämpning, underminerar demokrati och håller tillbaka ekonomisk tillväxt och investeringar. Arbetet mot korruption är viktigt inom såväl privat som offentlig sektor. Korruption ger bistånd och investeringar mindre genomslagskraft och det minskar människors möjligheter att ta sig ur fattigdom. För en hållbar utveckling måste korruption bekämpas. Det krävs därför aktiva ställningstaganden mot korruption.

Företagen ska respektera kvinnors och barns rättigheter.

Majoriteten bland de som lever i fattigdom är kvinnor och flickor – bara för att de är just kvinnor och flickor. De har sämre tillgång till utbildning, inkomst, mark och inflytande vilket håller dem kvar i fattigdom. Utbildning är ofta det mest effektiva sättet att minska ojämlikheten. Men mer än 150 miljoner barn i världen måste arbeta för att hjälpa sina familjer istället för att gå till skolan. Företag ska arbeta med denna fråga för att se till barnens bästa. Ett företag ska också ansvara för att kvinnor ges anständiga jobb med rimlig lön och arbetstid samt möjlighet att engagera sig fackligt. Kvinnor ska också kunna känna sig säkra på vägen till och från arbetet.

Källa: Sida