Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Kan ett attentat liknande det i Paris ske mot svenska journalister?

Charlie_Hebdo_2006-02-08_gendarmes_mobiles_dsc07403
Foto: Wikimedia

Tolv personer dödades i attacken mot franska tidskriften Charlie Hebdo. Hur stort är hotet mot svenska journalister? Detta diskuterade rikspolischefen och Säpochefen under en fullsatt debatt. Kan ett attentat liknande det i Paris ske mot svenska journalister?

Tolv personer dödades i attacken mot franska tidskriften Charlie Hebdo. Hur stort är hotet mot svenska journalister? Detta diskuterade rikspolischefen och Säpochefen under en fullsatt debatt.

Tre personer samtalar.– När grundläggande fri- och rättigheter angrips måste samhället och staten gå in med kraft. Vi är här för att visa hur allvarligt vi tar på den här typen av brottslighet, sade Dan Eliasson, rikspolischef.

Igår hade Publicistklubben bjudit in honom och Säpochefen Anders Thornberg för att tillsammans med Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen och Jeanette Gustafsdotter, vd Utgivarna, debattera hoten mot svenska medier i svallvågorna av terrorattentatet i Paris.

Debatten hölls i Kulturhuset i Stockholm, bara 200 meter från Drottninggatan där en man sprängde sig själv till döds 2010, och terrordådet togs upp som en påminnelse om att det aldrig går att ge några garantier i ett öppet och demokratiskt samhälle.

Kan ett attentat liknande det i Paris ske mot svenska journalister?
– Vi har en förhöjd hotnivå sedan 2010 men det är inte riktat mot särskilda yrkesgrupper utan omfattar hela samhället. Vi har haft ett attentat i Stockholm, vi får inte vara naiva. Men om det hade funnits anledning att vara rädd så hade vi sagt till, sade Dan Eliasson.

Anders Thornberg från Säpo betonade att myndigheten inte lägger sig i vad medierna väljer att publicera, eller om de berättar om kontroversiella publiceringar på förhand, men att det ur säkerhetssynpunkt underlättar om Säpo får framförhållning.
– Får vi veta att något som ska publiceras kan väcka uppståndelse får vi ett försprång. Då kan vi förstärka bevakningen och öka oddsen för att avbryta en eventuell attack, sade han.

När det gäller hot mot medierna finns det mycket som företagen själva kan göra för att skydda sig. Ett mediehus kan till exempel förstärka sitt skalskydd, fundera över hur journalisterna uppträder i exempelvis sociala medier och välja vilka medarbetare som ska få göra jobb som kan innebära en ökad risk.
– Det finns en hel del vi kan göra utan att sätta beväpnad polis vid entrén, sade Thomas Mattsson från Expressen.
Polisen å sin sida har en hel palett med insatser som kan sättas in i en löpande dialog.
– Vilka avgörs från fall till fall, sade Dan Eliasson.

Men alla redaktioner har inte resurser att bygga upp ett eget skydd, på små lokalredaktioner kan det sitta en enda journalist. Här kommer den nya Polismyndigheten, med större fokus på lokala polisområden, att vara till hjälp.
– Det är viktigt att fördjupa samtalen med de lokala redaktionerna för att se vilka behov som finns. Med vår nya organisation blir det lättare att samordna och trycka ur resurser där de behövs, säger Dan Eliasson.

Flera som deltog i debatten uttryckte sin uppskattning över att polisledningen för den här dialogen och samtalen kommer att fortsätta. Den 17 februari har Dan Eliasson bjudit in representanter från medierna för att fortsätta diskussionen.

Källa: Polisen