Ny granskning. Svenska staten bryter sannolikt mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Byggreglerna kan dessutom leda till ökad klimatpåverkan. Därför bör politikerna nu se till att förbättra energikraven, skriver Svante Axelsson på DN-debatt tillsammans med en rad energi- och miljöexperter.
Svenska staten bryter sannolikt mot EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Byggreglerna kan dessutom leda till ökad klimatpåverkan. Därför bör politikerna nu se till att förbättra energikraven, skriver tio energi- och miljöexperter.
Europas stats- och regeringschefer beslutade i höstas om tre långsiktiga mål för energi- och klimatpolitiken till år 2030. Klimatpåverkan ska minska, andelen förnybar energi öka och energianvändningen bli mer effektiv.
Sverige ligger på flera sätt långt framme. Med vår rika tillgång på vattenkraft och biobränsle har vi överlägset störst andel förnybar energi av alla länder i EU. Vi når också målen för minskade koldioxidutsläpp. Vad gäller effektivisering är bilden emellertid mer blandad. Sverige ligger ungefär på genomsnittet bland OECD-länderna, med en högre energianvändning i relation till vår BNP än många andra länder. Anledningen till det är bland annat en stor elintensiv industri och ett kallt klimat.
Energieffektivisering är nödvändig och kostnadseffektiv
Mängder av nationella och internationella studier visar att energieffektivisering både är en nödvändig och kostnadseffektiv åtgärd för att möta klimatutmaningen. I många fall är åtgärderna direkt ekonomiskt lönsamma, förutsatt att regelverken är klokt utformade och marknaderna fungerar. Men så är det inte alltid. Det gäller till exempel energikraven vid ny- och ombyggnation där det nuvarande svenska regelverket är både otillräckligt och felfokuserat. Byggnaderna beställs dessutom inte alltid av professionella förvaltare som fullt ut förstår värdet av energieffektiva byggnader.
Effektivisering handlar i princip om att få ut mer nytta av en mindre insats – i det här fallet att värma upp rum och varmvatten med mindre åtgång av ändliga naturresurser och mindre utsläpp av skadliga klimatgaser.
Reglerna kan bidra till att äka energianvändningen
EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) bygger på denna princip. De nuvarande svenska byggreglerna tar dock inte sin utgångspunkt i hur mycket energiresurser som verkligen går åt för att värma huset eller hur mycket klimatet påverkas, utan utgår från den mycket snävare frågan om hur mycket energi som måste köpas. Därmed bidrar byggreglerna i värsta fall till att öka energiresursanvändningen och klimatpåverkan i stället för att minska den!
En juridisk granskning av byggreglerna (utförd av advokatfirman Öberg & Associés på uppdrag av Svensk Fjärrvärme) som Boverket fått ta del av, bekräftar bilden. Granskningen visar att Sverige riskerar att fällas i EU-domstolen eftersom vårt regelverk inte följer intentionerna med unionens politik för energieffektivisering och redovisar byggnaders primärenergianvändning.
Bara ”köpt” energi räknas
De nuvarande byggreglernas olyckliga konsekvenser kan illustreras med ett konkret exempel:
En byggnad med en värmepump använder en tredjedel elektricitet och två tredjedelar bergvärme ur marken. Men energin från marken räknas inte som energianvändning eftersom den inte är ”köpt”. Om en byggnad i stället är ansluten till ett fjärrvärmeverk där det finns en värmepump blir skillnaden att all energi som används kommer utifrån, och då räknas den som ”köpt energi”. Detsamma gäller om byggnaden värms med en värmepump som man har på tomten tillsammans med grannen. Ur byggreglernas perspektiv är den första byggnaden mycket effektivare än de två andra. Det är den förstås inte.
Regelverket leder fel
Genom att specialanpassa uppvärmningstekniken till regelverket kan man bygga med sämre klimatskal, det vill säga sämre isolering av väggar och fönster med mera, vilket alltså resulterar i en högre energianvändning. Effekten av det blir särskilt problematisk kalla vinterdagar, då huset kräver extra energi utifrån, vilket påverkar hela energisystemet. Vinsten av de kilowattimmar som sparas in när det är varmt kan alltså komma att ätas upp av de dyra kilowattimmar som krävs när det är kallt.
En värmepump kan vara ett effektivt sätt att generera värme, men först ska byggnadens värmeförluster minimeras. Därefter ska valet av energislag ske på lika villkor och med hänsyn till dess miljöpåverkan.
Tilläggsisolering och fönsterbyten prioriteras inte
Problemet med felaktigt utformade byggregler förstärks av de miljömärkningssystem, eller andra initiativ som syftar till att gå före i utvecklingen av energieffektiva byggnader, som för trovärdighetens skull delvis baserar sin klassning på Boverkets byggregler. Det förvärrar konsekvenserna.
Nybyggnadsreglerna är också vägledande vid ombyggnader. Köpt energi i befintliga byggnader minskas enklast med en värmepump, oavsett om det sänker driftkostnaderna eller faktiskt ökar energiresursuttagen. Detta riskerar att tränga undan andra energieffektiviseringsåtgärder såsom tilläggsisolering och fönsterbyten.
Nu kan regeringen ta chansen och landa rätt
Att de här systemfelen finns verkar bero på snäva myndighetsuppdrag där alla ser till sin del men ingen tillräckligt beaktat helheten. Men det är mer fruktbart att se framåt än att leta fel. Alliansregeringen tog ett första steg genom att ge Boverket i uppdrag att se över grunderna för dagens regelverk. Den översynen pågår just nu. Den rödgröna regeringen har nu möjlighet att se till att slutsatserna landar rätt. De tekniska och juridiska frågorna är förvisso komplicerade men principen bör vara enkel:
- Energikraven i byggreglerna ska vara långsiktiga och teknikneutrala, så att samma krav ställs på alla byggnader, oberoende av vilket uppvärmningssystem som installeras när huset byggs.
- Alla hus ska vara energisnåla under hela sin livslängd oavsett uppvärmningsform.
- Fastighetsägaren ska kunna välja sin uppvärmningsform.
Det är på tiden att Sverige får byggregler som understöder våra egna och EU:s energi- och klimatmål. Vi vill alla vara med och bygga ett mer hållbart samhälle och ser fram emot teknikneutrala byggregler som uppmuntrar till energieffektivt byggande på riktigt.
Svante Axelsson, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Maria Brogren, energi- och miljöchef Sveriges Byggindustrier
Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik Chalmers tekniska högskola
Jonas Gräslund, teknikchef Skanska Fastigheter
Kjell Jansson, vd Svensk Energi
Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme
Johnny Kellner, oberoende konsult, f d teknik- och miljöchef
Veidekke Eje Sandberg, ordförande Sveriges Centrum för Nollenergihus
Sven Werner, professor i energiteknik Högskolan i Halmstad
Källa: Naturskyddsföreningen
