Vetenskapsradion granskar under nästa vecka, med start nu på måndag läkemedelsbehandlingen av ADHD. Förskrivningen av preparat har ökat kraftigt i Sverige under de senaste tio åren, och många med diagnosen börjar med centralstimulerande medel i tidig ålder. Samtidigt finns få studier om långsiktiga effekter av medicinering under uppväxten och in i vuxenlivet.
– De långsiktiga effekterna har vi fortfarande inte helt klart för oss, säger Bror Jonzon på Läkemedelsverket.
I serien skildras också utvecklingen i USA, där var tionde barn eller ungdom nu bedöms ha ADHD. Kritiker där talar om en överdiagnosticering som innebär att sociala och psykologiska problem sopas under mattan. Är Sverige på väg åt samma håll? Man tittar också på hur Frankrike valt andra metoder för att möta barn med koncentrationsproblem, men där många kritiker istället menar att man missar att hjälpa barn med ADHD.
Programmen sänds i Vetandets värld klockan 12.10 i P1. Programmen finns även på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play.
Reportrar:
Annika Östman , medicinreporter, Vetenskapsradion
Per Gustafsson , psykolog och vetenskapsreporter, Vetenskapsradion
Johan Bergendorff , global hälsokorrespondent för Sveriges Radio
Måndag 31 augusti kl. 12.10 i P1
Del 1: Felix och medicinerna
14-åriga Felix är inne på sitt fjärde ADHD-preparat. Han har svåra biverkningar men skolans krav gör att han fortsätter medicineringen. Programmet tar upp nyttan med läkemedlen och svårigheterna med att följa effekten av behandlingen.
Reporter: Annika Östman
Tisdag 1 september kl. 12.10 i P1
Del 2: De osynliga biverkningarna
”Som när man i Harry Potter blir kysst av en dementor och allt hopp sugs ut”. Vetandets värld har träffat Ylva Fröjmark som mådde så dåligt av behandlingen att hon stundtals ville avsluta sitt liv. Nedstämdhet är en av flera biverkningar där kunskapsbristen är stor.
Reporter: Annika Östman
Onsdag 2 september kl. 12.10 i P1
Del 3: ”Boxningen blev räddningen”
Det finns brister i forskningen kring effekterna av läkemedel mot ADHD, men kunskapen kring behandlingar utan läkemedel är ännu sämre. En metod som inte utretts är fysisk träning. För 24-åriga Boy Martin har fysisk aktivitet varit ett sätt hantera sin impulsivitet och aggressivitet. En kommande studie ska även titta på hur föräldrar bättre kan lära sig att lyssna för att undvika konflikter. Metoder för att träna arbetsminnet undersöks också.
Reporter: Annika Östman
Måndag 7 september kl. 12.10 i P1
Del 4: Diagnoslavinen i USA
I USA får allt fler barn och ungdomar en ADHD-diagnos med tillhörande läkemedelsbehandling. Över tio procent har nu en diagnos. Vi bevittnar en överdiagnosticering, menar den fräna kritikern Allen Frances, psykiatriprofessor. I Sverige ökar diagnosticeringen främst bland pojkar mellan 10 och 17 år. Frågan är om vi går mot en amerikansk utveckling? Samtidigt talar vissa svenska forskare också om att det istället kan finnas en risk att man missar människor som behöver en diagnos.
Reporter: Per Gustafsson
Tisdag 8 september kl. 12.10 i P1
Del 5: Franska barn med ADHD får sällan piller
Frankrike går mot strömmen när det gäller förskrivning av läkemedel för ADHD. Medan över tio procent av amerikanska barn får ADHD-diagnos och de flesta äter centralstimulerande medel väljer Frankrike att bara låta en halv procent av alla barn få medicin. I stället satsar man på psykoterapi. Men i Frankrike höjs nu röster för att man missar både att diagnosticera och hjälpa barn med ADHD. Även Danmark har valt en annan väg. Där får ”omogna” barn vänta med skolgång och tillhörande krav.
Reporter: Johan Bergendorff
Källa: P1 – Den talade kanalen.
