Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Solbränna – kroppens försvar mot UV-strålning

 

Foto: Daniel Ekholm
Foto: Daniel Ekholm

Många, nästan 70 procent, tycker att de ser friskare och hälsosammare ut när de är solbruna. Det visar en enkätundersökning som Strålsäkerhetsmyndigheten gjort. Men huden blir brun för att försvara sig mot UV-strålningen.

Kring midsommar står solen som högst och är som starkast. Därför är det särskilt viktigt att skydda sig mot den starka solen mitt på dagen, mellan 11 och 15. Det bästa rådet är att vara i skuggan och skydda sig med kläder.
– Självklart ska vi njuta av solen. Men det är viktigt att inte bränna sig, säger Johan Gulliksson, utredare vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

För ju mer en person solar, desto större är risken att få cancer. Särskilt allvarligt är det att bränna sig, i synnerhet i unga år och upprepade gånger.

Solbrunhet är hudens försvar mot skadlig UV-strålning
Trots att risken att få cancer ökar när man solar känner sig många friskare och hälsosammare när de är solbruna. Enligt en enkät som Strålsäkerhetsmyndigheten gjort känner sig 68 procent friskare och hälsosammare när de är solbruna och lika många tycker att de är snyggare.
– Men att huden blir brun är ett försvar mot UV-strålningen, säger Johan Gulliksson.

Enkätundersökningen visar också att nästan 100 procent av de tillfrågade känner till att UV-strålning kan orsaka cancer. Men trots det bränner sig många i solen, exempelvis har drygt 30 procent bränt sig på en badplats under det senaste året.
– Det är dubbelbottnat. Samtidigt som nästan alla känner till riskerna med UV-strålning, en tredjedel är till och med oroliga för att drabbas av hudcancer, är det många som känner sig hälsosammare när de är bruna. Den allvarligaste konsekvensen av att bränna sig i solen ligger också långt fram i tiden. Det skulle kunna vara en orsak till att vi inte alltid tänker på det som ett problem när vi ligger på stranden, säger Johan Gulliksson.

Skydda särskilt barnen
Strålsäkerhetsmyndighetens råd är att undvika stark sol. Bästa skyddet är kläder och att vistas i skuggan. Inte minst är det viktigt att skydda barn från solen eftersom deras hud är känsligare än vuxnas. 
– Ofta är föräldrar och andra vuxna duktiga på det när barnen är riktigt små. Men det är viktigt att även äldre barn och tonåringar är försiktiga i solen, säger Johan Gulliksson.

Fakta:

Varje år drabbas omkring 40 000 personer av hudcancer. Av dem drabbas 2 500 av den allvarligaste formen, malignt melanom. Omkring 500 dör varje år av sjukdomen.

De negativa effekterna av UV-strålning överväger de positiva:

Positiva hälsoeffekter:
* Stimulerar D-vitaminproduktionen i huden. Men vi får också D-vitamin på andra sätt, till exempel genom kosten. Det vi får via kosten är tillräckligt för att undvika bristsjukdomar.
Om ytterligare tillskott skulle behövas, måste vi istället tillföra vitaminet under kontrollerade former. Det går inte att öka D-vitaminnivån genom att sola på ett kontrollerat sätt, utan att risken för hudskador och hudcancer ökar.

Negativa hälsoeffekter:
* Orsakar DNA- skador i hudceller och sänker vårt immunförsvar. Det är orsaken till att vi utvecklar cancer.

* Orsakar hudrodnad och sveda samt ögonirritation

* Orsakar ögonskador i form av katarakt (grå starr)

Om enkätundersökningen:
Varje år sedan år 2005 har Strålsäkerhetsmyndigheten och dess föregångare gjort en enkätundersökning om svenskarnas solvanor. Enkäten skickas till 2000 personer. Syftet är att ta reda på hur mycket UV-strålning befolkningen utsätter sig för. Undersökningen ger också information om attityder till solande, hur vi skyddar oss från solen och kunskapsnivån om UV-strålning och hudcancer.

Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Uppdraget omfattar både dig som privatperson och som yrkesverksam.

Myndigheten arbetar inom ett mycket brett område: kärnkraft, avveckling av kärnkraft, kärnavfall, transporter av radioaktiva ämnen, sol, solarier, elektromagnetiska fält, laser, radon, kosmisk strålning, beredskap mot händelser och olyckor med strålning, biobränsle samt användning av strålning inom vård, forskning och industri.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten