Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Miljölagarna har stegvis urholkats

Foto: Wikimedia

I torsdags presenterade Naturskyddsföreningen en omfattande granskning av hur reglerna i miljöbalken har utvecklats sedan den infördes 1999. Granskningen visar att två regeringar fört utvecklingen bakåt. Vissa ändringar har inneburit kraftiga försvagningar av miljöskyddet och de få förbättringar som skett beror främst på EU.

Naturskyddsföreningen har noggrant granskat samtliga förändringar som skett av miljöbalken sedan den infördes. Ändringarna är omfattande, varje regering har reviderat miljöbalken efter sina prioriteringar. De flesta ändringarna i balken har dock skett under den sittande regeringen. Granskningen räknar upp en rad lagförändringar som motverkar miljöbalkens intentioner och försämrar möjligheterna att nå riksdagens miljömål.

– Flera av lagändringarna försvagar naturskyddet vilket ger större skador på naturen. Regeringen har gett efter för krafter som velat urholka miljöbalken under förevändning att reglerna ska förenklas, trots att miljöregler inte är dyra och kan stimulera konkurrenskraft. Miljörätten är på glid i Sverige, säger Mikael Karlsson ordförande i Naturskyddsföreningen.

Rapporten konstaterar att miljöbalken är oöverskådlig, osammanhängande och bristfällig. Flera av lagändringarna som gjorts är rena hafsverk. I syfte att kortsiktigt förenkla lagstiftningen har regeringen flyttat samhället längre bort från en hållbar utveckling.

– Svagare miljölagar drabbar den enskilda människan. Vi ser konsekvenserna tydligare nu än när miljöbalken trädde ikraft. Sambanden mellan luftvägssjukdomar och luftföroreningar är ett exempel, floden av oreglerade miljögifter i mat och konsumentprodukter är ett annat. Sådana problem är svåra att klara med miljömärkning och ekonomiska styrmedel – här behövs starka lagar, säger Mikael Karlsson.

De förändringar som rapporten är mest kritisk till är:

  • Försvagade regler om miljökvalitetsnormer som träder ikraft hösten (2010)
  • Bildandet av naturreservat blev omkring 30 procent dyrare eftersom det sk. tolerensavdraget togs bort (2009) och nya regler infördes i expropriationslagen (2010)
  • Försämringarna av strandskyddet – fler möjligheter till undantag och dispenser (2009)
  • Införande av licensjakt på rovdjur, som öppnade för vargjakten i januari (2009)
  • Förbudet mot täkter på platser med hotade och sällsynta arter togs bort (2009)
  • Tillstånd för miljöfarlig verksamhet har blivit enklare att få och tillståndsplikten togs bort för cirka 1200 verksamheter (2008)
  • Avskaffande av tillståndsplikt för olika ingrepp i vattendrag (2007)
  • Lättare att ansöka om tillstånd för ändring av miljöfarlig verksamhet (2005)

– Vi behöver en förändring av miljölagstiftningen i grunden, inte dessa ständiga små förändringar som urholkar huvudsyftet. Miljöbalken behöver anpassas till dagens miljöpolitik, annars riskerar lagstiftningen att bli den svagaste länken i miljöarbetet, säger Oscar Alarik, miljöjurist på Naturskyddsföreningen

Källa: SNF