EY:s har gjort utökad analys av hur covid-19 påverkar de allsvenskans klubbarnas ekonomi och har nu även inkluderat alla intäkter. Resultatet är inte helt oväntat mer negativt. 14 av 15 klubbar skulle enligt EY:s scenario ha ett negativt eget kapital om de har kvar de nuvarande kostnaderna. Klubbarna skulle gå i konkurs om det inte kommer kapitaltillskott. Endast Malmö FF skulle klara sig.
I årets rapport ”Hur mår svensk elitfotboll?” som baseras på årsredovisningar för Allsvenskans klubbar gjorde EY en första ekonomisk analys av hur klubbarnas påverkas av covid-19 baserat på publikintäkter. Nu har EY gjort en uppföljande och mer omfattande analys som baseras på samtliga intäktsströmmar. Budgeterade intäkter har en stor påverkan på klubbarna, eftersom vinstmarginalen redan är pressad i många klubbar. Klubbar med ett stort eget kapital en klar fördel.
– Coronapandemin är en inte bara en kris för Fotbollsverige, det är det även en kris för samhället. Fotbollsklubbarnas insatser har ett stort socialt och ekonomiskt värde. Därför ville vi göra ytterligare en analys, eftersom vi ser att utveckling inom fotbollen blivit än mer allvarlig. Något som lätt glöms bort i debatten är också det sociala och ekonomiska bidrag, dels genom skatteintäkter till statskassan, som klubbarna bidrar med. Bland annat är det samma balansräkningar som också skapar värden i form av bidrag till hälsa och välbefinnande och som då ska klara av att bedriva barnidrott, integrationsprojekt och alla övriga samhällsengagemang som klubbarna är involverade i, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.
Den nya analysen visar ett 14 av 15 klubbar skulle uppvisa ett negativt eget kapital med nuvarande kostnader. Det är främst evenemang och publik som är påverkare, därför har klubbar med stora sådana intäktsströmmar större känslighet mot ett bortfall. Analysen visar att när sista omgången ska spelas av Allsvenskan 2020 är det endast Malmö FF som står stadigt med ett positivt eget kapital. Övriga klubbar från fjolårets Allsvenskan kan gå i konkurs om det inte kommer kapitaltillskott från exempelvis ägare, privatpersoner, sponsorer eller andra centrala partners.
– Risken är att klubbarna minskar sina kostnader genom att dra ner på ideella engagemang. Med bakgrund av hur engagerade klubbarna är i lokalsamhället och vilken nytta de tillför ser vi det som förödande att låta annars välmående klubbar gå i konkurs. Här kan man sätta regeringens stödpaket till hela idrottsrörelsen på 500 miljoner kronor i relation till den miljard bara Allsvenskan generar i form av skatteintäkter och bidrag till hälsa och välbefinnande, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.
För att uppskatta bortfallet har EY utgått från klubbarnas ekonomi 2019 och tagit bort intäkter från klubbarnas eget kapital 2019. Intäkterna är fördelade enligt klubbarnas årsredovisning med entrébiljetter, reklam och sponsring, tv-rättigheter, spelarförsäljningar och övrigt. Klubbarnas fördelning skiljer sig dock, vilket gör de olika känsliga beroende på vilken intäktsström som påverkas.
Om 30 procent av reklam och sponsring antas förvinna som följd av coronakrisen
Vissa antaganden har gjorts i analysen. Baserat på Folkhälsomyndighetens råd samt signalerna EY får antas matcher mellan juni till och med augusti spelas utan publik. En uppskattning har därför gjorts att lagen spelar sju hemmamatcher med publik denna säsong. Hänsyn har även tagits till att publiksnitten troligen är lägre på de matcherna än under förra säsongen. EY har även antagit att 30 procent av intäkter från reklam och sponsring bortfaller till följd av den ekonomiska effekten som coronakrisen har på näringslivet.
– Som följd av den ekonomiska krisen i näringslivet kan även sponsoravtal bli lidande när företag prioriterar om och ser över sina utgifter och investeringar. Klubbarna måste nu på allvar se över sin nuvarande kostnadskostym och fortsätta att jobba nära sina sponsorer, men också vara medvetna om att inte tappa sitt oberoende. Det finns också möjlighet för klubbarna att dra nytta av de stödpaket som finns, säger Carlos Esterling.
Omspelarförsäljningarna beräknas minska med 80 procent
För övrig omsättning har ett antagande gjorts om att 50 procent av intäkterna försvinner då evenemang och kringförsäljning på matcher försvinner. För spelarförsäljningar har ett antagande gjorts om att beloppet är 80 procent lägre än tidigare år. Nivån på spelarförsäljningar baseras på de signaler EY får från den internationella marknaden och att det pressade läget kan tvinga klubbar att sälja till underpriser. För de nya avtalen för sponsring och tv-rättigheter utgår analysen från tidigare nivåer, eftersom det är osäkert hur den uppkomna situationen är reglerad och hur det kan påverka. I exempelvis Frankrike skjuts utbetalningar på tiden. Det är dock något som inte anses påverka årets balansräkning förutsatt att hela säsongen spelas. Uppskjutna matcher påverkar däremot likviditeten, något som inte analysen tar hänsyn till.
– Vår analys visar att klubbarna generellt sett är beroende av intäkter från spelarförsäljningar. Men det finns en risk med detta beroende och coronapandemin förvärrar detta problem. Nu blir det svårare att sälja spelare, säger Mikael Bergsten.
Grafen nedan visar klubbarnas eget kapital i miljoner kronor (mkr). Därefter redovisas eget kapital subtraherat med den intäktsström stapeln avser. Grafen ska utläsas såsom att klubbarna har 566 miljoner kronor i aggregerat eget kapital efter tappade intäkterna av entrébiljetter, reklam och sponsring samt tv-rättigheter är subtraherade.
Allsvenska klubbarnas eget kapital (mkr)
Eget kapital per allsvensk klubb
| 2019 | Eget kapital (mkr) | Eget kapital efter simulering (mkr) |
| Malmö FF | 512,9 | 337,4 |
| IFK Norrköping | 110,7 | -5,2 |
| Falkenbergs FF | 0,7 | -8,5 |
| Örebro SK | 6,4 | -11,1 |
| Djurgårdens IF | 57,3 | -15,8 |
| Kalmar FF | 2,8 | -18,7 |
| IK Sirius FK | 0,0 | -19,3 |
| BK Häcken | 71,5 | -22,9 |
| GIF Sundsvall | 0,8 | -30,1 |
| Helsingborgs IF | 2,1 | -32,2 |
| IF Elfsborg | 16,0 | -35,9 |
| Östersunds FK | -22,6 | -46,7 |
| AIK | 61,7 | -48,0 |
| IFK Göteborg | 22,6 | -66,2 |
| Hammarby IF | 49,6 | -80,9 |
Om rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”
Syftet med EY:s analys av de allsvenska klubbarnas årsredovisningar är att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar. Rapporten innehåller en analys av klubbarnas resultat, egna kapital och soliditet m.m. Analysen av Svensk Elitfotbolls samhällsnytta utgår från FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. I årets rapport har vi även jämfört vissa nyckeltal I Allsvenskan med nyckeltal för de fem största ligorna i Europa samt övriga ligor i Norden. Enligt UEFA:s rankning är Europas fem största ligor La Liga i Spanien, Premier League i Storbritannien, Bundesliga i Tyskland, Serie A i Italien och Ligue 1 i Frankrike. De övriga ligorna i Norden är Superliga i Danmark, Eliteserien i Norge och Veikkausliiga i Finland. Årets rapport innehåller dessutom en analys av hur coronaviruset och förbudet mot större publika sammankomster kan komma att påverka Allsvenskan.
Källa: EY
Om EY Sports Business Services
EY Sports Business Services är ett rikstäckande nätverk med medarbetade från EY som stödjer idrottsföreningar, förbund och dess intressenter med EY:s tjänster inom revision, affärsrådgivning, skatt och transaktioner.
