Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Jenny Rissveds vill inspirera – exklusiv intervju i Vasalöparens vårnummer 2020

Jenny Rissveds på MTB på skogsstig. Foto: Scott-Odlo / Nick Muzik
Foto: Scott-Odlo / Nick Muzik

Det räcker inte med en bra placering, en guldmedalj eller en plats på prispallen. Mountainbikecyklisten Jenny Rissveds har ändrat fokus sedan hon tog sitt OS-guld 2016, och därmed har hon hittat tillbaka till glädjen i idrotten. I Vasalöparens vårnummer (nr 2/2020) som utkommer på fredag 22 maj berättar Jenny Rissveds även hur hon hittat inspiration efter att coronapandemin lamslagit stora delar av världen och gjort att sommar-OS i Tokyo skjutits upp till 2021.

– Att cykla fort är fortfarande väldigt kul men för mig funkar det inte att målet bara ska vara ett visst resultat. Det motiverar mig inte, säger Jenny Rissveds till Vasalöparen.

Våren och försommaren 2020 var minutiöst planerad med resor, höghöjdsläger och tävlingar. Men OS och övriga tävlingar är framflyttade och träningen får ske på hemmaplan.
– I början kändes allt så ovisst. Precis som många elitidrottare har jag ett stort behov av kontroll och det kan bli väldigt jobbigt när det händer oförutsedda saker. Först hade jag svårt att motivera mig men jag får anpassa mig precis som alla andra, säger Jenny Rissveds som fyller 26 i början av juni.

Och motivationen visade sig komma tillbaka. Under ett event, som Jenny i vanliga fall fått lov att tacka nej till på grund av resor, kunde hon nu överraska ett gäng ungdomar i en cykelklubb i Stockholm. Med cykelhäng, teknikövningar och skratt i Hammarbybacken en helg i mitten av april.
– Jag vet att jag får energi av sådana aktiviteter. Samtidigt tycker jag det är viktigt att belysa att det är okej att känna sig omotiverad ibland. Om du låter dig känna hela spektrat av känslor kan det leda till något bra. För mig innebär vårens förändringar att jag nu dels fortsätter jobba med att inspirera andra, dels tar tillvara på de möjligheter jag faktiskt har att vara ute i naturen och fortsätta träna.

Tidigare när fokus låg på enskilda mål och prestationer på tävlingar, då skulle till exempel ett uppskjutet OS utan tvekan ha påverkat Jenny till det negativa.
– I dag har jag en annan trygghet i mig. Sen jag kom tillbaka efter mitt uppehåll känner jag en ny motivation och ett annat driv till jobbet som jag lägger ner. Att resa och tävla är inte allt. Livet fortsätter även utan det. Men så hade jag inte kunnat resonera tidigare.

Det finns ett före och ett efter för Jenny Rissveds. Uppehållet, som hon pratar om, kom efter att hon tagit sitt OS-guld i Rio de Janeiro 2016. Den då 22-åriga Jenny fick en utmattningsdepression och livet blev satt på paus. Hon avsade sig sin plats från proffsteamet, tog uppehåll från tävlande, från intervjuer, event och sociala medier. Det fick ta den tid det tog att bli frisk och det krävdes hårt jobb och hjälp i form av terapi, mediciner och mental coachning för att må bra igen.

Förra sommaren återvände Jenny till cyklingen och presenterade satsningen Team 31. Namnet utgår från FN:s barnkonvention paragraf 31 som handlar om alla barn och ungdomars rätt till vila, avkoppling, lek och rekreation. Sedan comebacken har detta legat till grund för hela hennes satsning. Personerna i Team 31 är handplockade av Jenny själv och består av människor som hon vet bryr sig om henne som person.
– Jag är fortfarande en tävlingsmänniska och tycker att det är kul att göra bra ifrån mig. Men ett resultat är egentligen bara en konsekvens av något annat. Jag behöver något som är större än det. Jag vill inspirera andra och få dem att känna glädjen med idrott. Att våga testa, att få uppleva det jag fick göra. Och det känns så mycket större än resultatet, säger Jenny Rissveds i den långa intervjun som går att läsa i sin helhet över sex sidor i Vasalöparen.

Källa: VASALOPPET