Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Forskarna: Sluta spå valutakurser – fokusera på företagets strategiska valutaexponering istället

Den som kan förutspå utfallet av olika valutakurser kan tjäna stora pengar. Problemet är bara att forskningen visar att det inte finns något sådant som tillförlitliga valutaprognoser. Det säger två ledande Lundaforskare inom valutariskhantering.

– Det är som att titta in en spåkula och med lite tur har du rätt i vad du förutspår. Kanske en gång, kanske två. Men på sikt kommer du att ha fel och det kan få förödande konsekvenser för ditt företag, säger Lars Oxelheim, professor emeritus i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och en av författarna till boken Corporate Foreign Exchange Risk Management.

Tillsammans med de andra av bokens författare, Håkans Jankensgård, docent i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och företagsledaren Alf Alviniussen, vill Lars Oxelheim nå fram till dig som möter och hanterar valutakurser i ditt arbete. För det finns mer värdeskapande saker att lägga fokus på i valutariskhanteringen, än att till varje pris prognostisera de kommande valutaförändringarna.

– Vi vill med boken försöka att nå yrkesverksamma på såväl små som medelstora och stora företag i Sverige och globalt. Det blir snabbt komplicerat när man jobbar med valutor och då uppstår ett behov av styrning, säger Håkan Jankensgård och fortsätter:– Se bara på hur det ser ut i dag. Nu ser vi stora slag i växelkurser och det är en turbulens som i sig visar att det inte går att prognostisera. Vem räknade med att det nya coronaviruset skulle dyka upp och ställa allt på ända? Ingen. Men det finns andra sätt att styra och det vill vi visa.

Riskhantering handlar om att förstå företagets exponeringar

Boken är tydligt indelad i tio pedagogiska kapitel, där olika faktorer i valutariskhantering tas upp. Det börjar med varför man ska hantera risker med exponering mot utländsk valuta som företag, går via balansräkning, derivat och säkringsredovisning till vikten av att centralisera valutastyrningen, integrerad riskhantering och kommunikation.

– Riskhantering borde i första hand bestå av att förstå sina exponeringar och vad som händer om olika valutor rör på sig. Vilka smällar riskerar företaget då att ta? Hur kommer företagets finansiella ställning att se ut? Kommer vi att kunna nå viktiga mål? Men vi vet att många inte jobbar så. I stället har folk på företagen olika apparater för att slå marknaden. Det är en verksamhet som uppfattas som helt naturlig och den ifrågasätts inte. Men problemet är att forskningen visar att det inte genererar några övervinster. Det är därmed slöseri med företagens resurser och man råkar ofta ut för överraskningar eftersom företagets sårbarhet inte har kartlagts fullt ut, säger Håkan Jankensgård.

Varje kapitel i boken avslutas med ”Key takeaways” och de är således för många för att lista i den här artikeln. Men om författarna ska skicka med fyra huvudbudskap till chefer, controllers och andra där ute, så är det detta:

  1. Det går inte att prognostisera eller spå valutakurser framgångsrikt.
  2. Lägg istället fokus på att förstå dina exponeringar på flera nivåer av finansiella prestationer och hur de hänger samman.
  3. Utveckla valutastrategierna i ett strategiskt sammanhang som hjälper företaget att uppnå viktiga mål.
  4. Företag behöver bli bättre på att kommunicera riskhanteringen i sina redovisningar.

Är det här kontroversiellt? Ja och nej, menar Lars och Håkan. Det beror kanske på vem man frågar.

– Det är ju en hel näring som vi slår undan benen för med den här boken. Bankekonomerna sitter där och spår dollarkurser in på bara decimalerna, men det är pure luck hela tiden. Det finns ingen evidens för att du kan slå marknaden, säger Lars Oxelheim och fortsätter:

– Vi menar att det vore klokare att omfördela energin, och lägga en del av den energin som man lägger på prognoserna och att försöka överträffa marknaden på att istället satsa på att utveckla en ingående kännedom om dina exponeringar och ta fram beslutsstödjande modeller som baseras på denna kunskap. Det gäller att ta det på allvar, eftersom det kan få konsekvenser för företagets nyckeltal och hur väl företaget lyckas genomföra sin affärsplan.

Varför jobbar man så här om det inte funkar?
– Det är mänskligt beteende. Hybris och optimism är väldokumenterade fenomen. Allt sådant påverkar beslutsfattandet, också i företag. Dessutom är det vanligt att vi människor stoppar undan våra misslyckanden någonstans där de inte syns. Och så tolkar vi allting i ett positivt ljus i stället och tror att vi kommer att lyckas nästa gång, säger Håkan Jankensgård.

Det finns i dag inom valutariskhantering ett alltför starkt fokus på transaktioner nära i tid, menar Håkan Jankensgård och Lars Oxelheim.– Det är den mänskliga naturen att fästa din uppmärksamhet på det som är verifierbart och ligger i nära i tid, för det är något som du kan se och nästan ta på. Men det strategiska vore att se på längre sikt, som ett år framåt, och försöka förstå hur valutaslag kan störa processen för värdeskapandet, säger Håkan Jankensgård.

Låt rapporterna berätta – inte avskräcka

Dessutom menar Lars Oxelheim och Håkan Jankensgård att företag överlag misslyckas med att kommunicera i sina finansiella rapporter.

– Många rapporter är i princip helt obegripliga och det är svårt att se hur valutariskhanteringen relaterar till företagets rörelseresultat. Tänk dig då hur aktieanalytikerna känner sig när de ska tolka detta. De upplever det som komplicerat och kanske lite hotfullt – derivat har ju kopplats till många missöden. Risken är att man börjar ifrågasätta företaget och det som det sysslar med när det är något som man inte förstår, säger Håkan Jankensgård.

Han efterlyser i stället finansiella rapporter som inte enbart drivs av olika redovisningsregler, utan innehåller en tydligare berättelse, med fokus på hur och varför valutastyrningen hjälper företaget att uppnå sina mål. På så sätt kan rapporterna faktiskt hjälpa företagen att öka förtroendet och sänka kapitalkostnaden.

Författarna vill med den nya boken visa på en ”gyllene medelväg” där man utgår från akademiska modeller som lyfter fram principer för optimal riskhantering, men där dessa är anpassade för den verklighet praktiker lever med, och behovet av att passa in valutariskhanteringen i den övergripande finansiella styrningen av företaget. Medförfattaren Alf Alviniussen har 42 års praktisk erfarenhet från att ha byggt upp och förädlat finansavdelningen och riskhanteringen i Norsk Hydro. Han har med egna ögon bevittnat fördelen av integrerad riskhantering och de förbättrade beslutsunderlag det medför.

Källa: Ekonomihögskolan vid Lunds universitet