Allt fler obetalda räkningar hos Kronofogden – men coronaeffekt dröjer

Allt fler obetalda räkningar skickas till Kronofogden, men myndigheten ser ingen tydlig koppling till coronapandemin. 
– Vi har en stadig ökning av ärenden, men de ekonomiska effekterna av pandemin har inte nått oss än, säger Rebecka Öhman, enhetschef på Kronofogden. 

Ökning med 11,5 procent

Fram till den sista juni i år fick Kronofogden in närmare 644 000 krav på obetalda skulder, så kallade ansökningar om betalningsföreläggande, jämfört med cirka 577 000 under första halvåret ifjol. Det är en ökning med 11,5 procent. Antalet personer som inte har betalat sina skulder i tid har ökat med omkring 10 procent till 290 000.

– Vi har förstås fått in coronarelaterade krav, exempelvis mot resebolag, men den stora ökningen är inte direkt kopplad till effekter av pandemin, säger Rebecka Öhman. Antalet krav ökade främst under första kvartalet. Därefter har inflödet av ärenden varit mer stabilt, för att minska lite grann under juli och augusti. Det innebär att ökningen för perioden januari till augusti stannar på runt 5 procent.

Allt högre skuldbelopp

Skuldbeloppen i kraven har blivit högre under flera års tid och utvecklingen accelererar. Jämfört med första halvåret 2019 så har det totala skuldbeloppet ökat med 27 procent till 11,45 miljarder kronor – den högsta siffran någonsin.

– Vi får in allt fler krav på mellan 100 000 och 500 000 kronor, säger Rebecka Öhman. Skulder kopplade till olika typer av lån utan säkerhet driver upp siffrorna. Bakom ökningen står banker, kreditföretag och bolag som köper förfallna skulder. Det finns tecken på att långivarna inte alltid kan göra tillräckligt bra bedömningar av människors ekonomi innan de beviljar ett lån.

Behövs bättre bild av låntagarnas totala skulder

Att låna pengar går ofta väldigt snabbt nu för tiden. Ansökan fylls i på webben, och är det ett enkelt ärende kommer svaret automatiskt och pengarna finns på kontot inom några dagar. Det gör det svårt för långivarna att se hur stora skulder den som ansöker har, även om de tar en kreditupplysning.

– Ansöker en person om flera lån under en kort tidsperiod kan systemen ha svårt att hänga med. Det finns ett fönster där man kan låna ganska mycket pengar trots att man redan har stora skulder, säger Rebecka Öhman.

Tidigare i år föreslog Finansinspektionen att regeringen bör tillsätta en utredning för att göra det möjligt att få en helhetsbild av låntagarnas totala skulder.

– Vi är positiva till en sådan utredning, säger Rebecka Öhman.

Fakta om betalningsföreläggande

Den som vill ha hjälp att få betalt kan vända sig till Kronofogden för att få hjälp att fastställa skulden. Det gör man genom att ansöka om ett betalningsföreläggande. Gången är densamma oavsett hur stor eller liten skulden är. Kronofogden skickar ett brev, ett föreläggande, till den som är skyldig pengar.

Om den som ska betala inte protesterar fattar Kronofogden ett beslut: ett utslag om betalningsföreläggande. Utslaget kan sedan användas för att få hjälp av myndigheten att driva in skulden. Om parterna inte är överens om skulden fattas inget beslut. Då kan den som vill ha betalt vända sig till domstol för att avgöra tvisten.

För skulder till staten, till exempel skatter eller studielån, gäller andra regler. Då behövs inget utslag från Kronofogden, eftersom sådana skulder inte behöver godkännas av den som ska betala.

Källa: Kronofogden