En arkeolog vid Göteborgs universitet ska leda och koordinera ett internationellt forskningsprojekt som tilldelats 10 miljoner euro – cirka 100 miljoner kronor – från Europeiska forskningsrådet. Teamet består av toppforskare inom flera olika discipliner, som tillsammans ska avslöja vilka förändringar som bland annat låg bakom att människor migrerade för 8000 år sedan.
Vad kom först; klimatförändringar eller sociala och ekonomiska förändringar? Hur påverkade kulturella och genetiska förändringar varandra? Och vad gjorde att människor migrerade?
– Det här är några av de stora frågorna som projektet kommer att svara på, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som är den som kommer att leda och koordinera hela forskningsprojektet.
Genom att kombinera naturvetenskapliga metoder med arkeologi och stora mängder data och analyser – av allt från förhistorisk arvsmassa till klimatdata – ska forskarteamet ta reda på och förklara de viktigaste processerna bakom den genetiska och kulturella mångfalden i Europa. Forskarna kommer att undersöka perioden från de första jordbrukarna, 6000 år före vår tideräkning, till slutet av bronsåldern, 500 år f.v.t.
Projektet har beviljats ett ERC Synergy Grant av European Research Council och det är första gången någonsin en forskare från Göteborgs universitet tilldelas detta mycket prestigefulla bidrag.
Forskare på toppnivån
ERC:s synergiprojekt representerar den absoluta toppnivån av europeiska forskningsprojekt och riktar sig till små grupper av mycket framstående forskare som vill samarbeta kring ett gemensamt forskningsprojekt. Som namnet antyder samlar dessa forskningsprojekt ledande forskare från olika områden, som går samman för att uppnå nya, innovativa resultat ingen av de enskilda forskarna skulle ha kunnat uppnå på egen hand.
Projektet ”From correlations to explanations: towards a new European prehistory” kommer att ledas och koordineras av bronsåldersspecialisten Kristian Kristiansen, professor i arkeologi, och arkeologen Karl Göran Sjögren från Göteborgs universitet. Utöver fler arkeologer från Göteborgs universitet består teamet även av strontiumisotopspecialister från National Museum of Denmark, genetiker och arkeologer från University College London samt genetiker från Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre vid Köpenhamns universitet.
– Vi kommer att kombinera resultat från hundratals mänskliga förhistoriska genom, med analyser av miljö- och klimatdata, arkeologiska data och analyser av strontiumisotoper som visar befolkningsrörligheten, säger professor Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.
Genom att titta på sammansättningen av strontiumisotoper i skelett går det att spåra olika individers ursprung. Grundämnet strontium liknar kalcium och tas därför lätt upp av skelettet. Sammansättningen av strontiumisotoper varierar däremot mycket från plats till plats, och på så sätt kan en analys ge svar på frågan varifrån en viss person kom.
Många småskaliga förändringar genererar storskaliga mönster
– Projektet syftar till att avslöja hur genetiska och kulturella förändringar och miljöförändringar påverkade varandra under några av de stora historiska förändringarna. Vi kommer att undersöka hur många småskaliga förändringar genererar storskaliga mönster av genetisk och kulturell förändring, och undersöka hur de interagerar och påverkar varandra, säger Kristian Kristiansen.
Målet är att det sexåriga forskningsprojektet genom att kombinera stora mängder data och metoder ska kunna se större mönster.
– Vi kommer att använda nya modelleringsmetoder som gör att vi kan gå från korrelationer till förklaringar om hur förändringar har formats av den dynamiska interaktionen mellan kulturell innovation, migration, genetisk uppblandning, befolkningstillväxt och -kollaps, kostförändring, biologisk anpassning, social struktur och uppkomsten av nya sjukdomar.
Databaser och modeller
Det övergripande målet har brutits upp på specifika delmål, som översatts till fyra arbetspaket. Det handlar till exempel om att skapa en databas över C14, kulturell existens (inklusive isotopdata), förhistorisk arvsmassa, eDNA-platser, fossila pollenuppsättningar och strontiumprover, samt om att analysera miljö-DNA och bygga olika modeller.
Resultaten kommer att leda till att forskarna kan avgöra vilken inverkan befolkningsrörligheten hade på det europeiska landskapet – samtidigt och på olika nivåer: Kontinentalt, regionalt och lokalt.
– Det här är ett forskningsprogram som trotsar gränserna för arkeologi, genetik och matematisk modellering. Genom att identifiera förhistoriska regelbundenheter i interaktioner mellan mänsklig biologi, social och ekonomisk organisation och demografi kommer vi att kunna jämföra resultaten med antropologiska och historiska modeller av sådana processer från senare tid. Då kan vi få en mer omfattande förståelse för migrationens, integrationens och den kulturella förändringens beskaffenhet – då och nu, säger Kristian Kristiansen.
Källa: Göteborgs universitet
