När möjligheten att använda en kamera dök upp under tidigt 1800-tal började också fotografier dyka upp i litteraturen. Sedan dess har de två konstformerna vävts ihop mer och mer. En ny antologi visar hur fotografiet har utvecklat och vitaliserat litteraturen – och vice versa.
Att skriva med ljus innehåller texter av tretton forskare och författare, som var och en ger olika inblickar i det estetiska förhållandet mellan fotografi och litteratur.
– Boken är framförallt koncentrerad på modernismens period, det vill säga från 1900-talets tidigaste år och framåt, men den innehåller också tillbakablickar till 1800-talet och inblickar på 2000-talet, säger Mats Jansson, en av tre redaktörer.
Ett historiskt bidrag i antologin är en text om den franske porträttfotografen Félix Nadar, som var verksam under 1800-talets senare hälft.
– Han tog bilder av många kulturgiganter, till exempel Baudelaire, men han skrev också en självbiografi som kom ut år 1900. Litteraturvetaren Johan Gardfors skriver ett bidrag om honom som mediearkeolog: som fotograf men också som författare.
När fotografiet uppfanns några decennier in på 1800-talet var litteratur och fotografi till en början två separata konstformer. Snart började de leta sig in i varandra och influera varandra. Fotografiet var till exempel med och påverkade ett stort skifte i litteraturhistorien – när litteraturen gick från romantik till naturalism.
– Med naturalismens intåg ville författarna efterbilda verkligheten så exakt som möjligt. Fotografiet bidrog till att författare försökte se och avbilda verkligheten precis som den var, just det man uppfattade att fotografen gjorde, säger Mats Jansson.
Under modernismen, som präglades av experimentlusta, började det dyka upp kollage, montage och andra konstnärliga uttryckssätt som vävde samman fotografi och litteratur på mer intrikata vis.
– Under 1900-talet skapas hybridformer, friktioner, samtal och dialoger mellan de två konstformerna på en mängd avancerade sätt.
Antologin rymmer flera exempel på sådana mer nutida hybridformer, exempelvis en text om den i dag verksamme danske författaren och bildkonstnären C.Y. Frostholm, som använder sig av fotografi i sin ekopoetik.
– I texten utreder litteraturvetaren Jørgen Bruhn hur fotografi och litteratur i vår tid – som brukar kallas antropocen – kan användas och samverka för att lägga fram ett tidsaktuellt ämne.
Mats Jansson menar att antologin framförallt visar att samspelet mellan litteratur och fotografi i princip är ett outtömligt fält, och ett viktigt spår i både litteratur- och fotohistorien.
– Gränserna mellan det som tidigt uppfattades som separata konstarter luckras så småningom upp och är i dag knappast meningsfulla längre, det illustrerar boken på ett tydligt sätt, säger han.
Att skriva med ljus
I antologin finns bland annat texter om Gertrude Steins syn på fotografi, Wim Wenders fototexter och Ivar Lo-Johanssons socialt inriktade fotoböcker.
Redaktörer för boken är Mats Jansson, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Nils Olsson, lektor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet, och Johan Gardfors, fil dr i litteraturvetenskap.
Tretton författare från de nordiska länderna medverkar: Björn Billing, Jørgen Bruhn, Johan Gardfors, Mats Jansson, Thomas Hvid Kromann, Kristoffer Noheden, Nils Olsson, Sonia Lagerwall, Unni Langås, Mikael van Reis, Hans Kristian Rustad, Louise Wolthers och Niclas Östlind.
Titeln Att skriva med ljus är en översättning av det grekiska ordet för fotografi, som helt enkelt betyder ”att skriva med ljus”, eller ”ljusskrift”.
Källa: Göteborgs universitet
