Förutom all otrygghet som kriminalitet för med sig kostar det oss stora summor varje år. Upp mot 100 miljarder kronor enligt en färsk undersökning.
Brottsligheten är ett stående inslag i en företagarens vardag. I en rapport från Svenskt Näringsliv uppger sex av tio företag att de har utsatts för brott. Lika många anser att brottsligheten är ett problem. De mest förekommande brotten är så kallade massbrott eller vardagsbrott som innefattar stöld, skadegörelse och inbrott.
– Rapporten bekräftar tydligt den allvarliga problembilden vi såg i vår tidigare rapport för två år sedan. Det är positivt att media och politiker på senare tid lägger stort fokus på brottsbekämpning och talar om behovet av bättre förutsättningar för polisen att förhindra brott. Men risken är att man lägger mer resurser på specifika områden som skjutningar och sprängningar, och glömmer bort mängdbrotten mot företagen, som vår rapport visar är ett massivt problem, förklarar Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv.
Enligt Lallerstedt kostar vardagsbrotten mot företagen mer än något annat i samhället. Rent konkret handlar det om 40 miljarder kronor per år. Det är visserligen lägre än de 50 miljarder kronor som redovisades i förra rapporten, men då har man fortfarande inte tagit hänsyn till de kostnader som utelämnas i statistiken, förklarar Lallerstedt.
– De direkta kostnaderna av brottsligheten för företagen överstiger 40 miljarder. Men de totala kostnaderna blir mycket högre om vi räknar med företagens utgifter för brottspreventiva åtgärder, försäkringskostnader och IT-kostnader och uteblivna investeringar och immaterialrättsliga brott, säger han.
Därtill finns kostnader för finans- och försäkringsbranscherna som också ingår i näringslivet och kostnader för cyberbrott och bedrägerier som är svåra att upptäcka och att kvantifiera. I slutändan uppskattas näringslivets totala kostnader landa på hela 100 miljarder kronor, visar rapporten.
En ytterligare anmärkningsvärd uppgift i rapporten är företagens dunkla framtidsutsikter. En tredjedel av företagen uppskattar att brottsligheten har förvärrats de senaste två åren, jämfört med en försvinnande liten andel som tror på motsatsen. Dessutom räknar hälften med en ökning av brottsligheten framöver, i skarp kontrast mot en procent som tror på en minskning.
För att vända den negativa trenden föreslår Lallerstedt att beslutsfattare och myndigheter tar ett större ansvar och inför ett bredare tag mot massbrotten.
– Vi kan inte fortsätta ha en acceptans av en omfattande nivå av massbrott. Det är viktigt att myndigheter som Polisen, Brottsförebyggande rådet och SCB kartlägger hur företag drabbas av brott och dess kostnader. Detta är en förutsättning för att prioritera dessa problem i relation till andra samhällsproblem. Trygghet är en förutsättning för näringslivet. Att minska företagens utsatthet för brott skulle ge en jättestor payback till statskassan, menar Lallerstedt.
Det finns också långsiktiga vinster att ta hänsyn till, säger säkerhetsexperten.
– Allt hänger ihop. Om vi skapar bättre förutsättningar för företagen kommer sysselsättningen att öka och då minskar risken att fler unga lågutbildade män hamnar snett. Polisens brottspreventiva arbete är oerhört viktigt, men på längre sikt måste vi också adressera de underliggande orsakerna till brottsligheten. Därför är bättre förutsättningar för näringslivet avgörande pusselbitar i kampen mot brottslighet. Ett välfungerande utbildningssystem och en flexiblare arbetsmarknad skulle hjälpa fler att hamna i arbete, istället för i kriminalitet.
Källa: Svenskt Näringsliv
