Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

35 år efter Tjernobyl – spåren finns kvar men suddas sakta ut

 

Den 26 april är det 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Ukraina inträffade. Även om olyckan skedde långt från Sveriges gränser så drabbades landet av nedfallet av radioaktiva ämnen. Spåren finns fortfarande kvar, men syns allt mindre. Strålsäkerhetsmyndigheten och Livsmedelsverket hittar allt lägre halter radioaktiva ämnen vid provtagning av djur och livsmedel, men halterna i vildsvin är ändå höga. 

Särskilt utsatta för nedfallet blev Västerbotten, Västernorrland och delar av Jämtland, Gävleborg och Uppland. De högsta halterna hittas idag i vildsvin i de nedfallsdrabbade områdena.

–  Det beror på vad vildsvinen äter. Det är också väldigt stor variation mellan olika individer. Kanske har en del av dem till exempel hittat hjorttryffel med höga halter. När svinen äter föda som innehåller mycket cesium, bygger de upp höga halter i kroppen, säger Pål Andersson utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Nedfallet över Sverige efter Tjernobyl innehöll ett stort antal olika radioaktiva ämnen, till exempel jod-131, cesium-137 och cesium-134. Strålsäkerhetsmyndighetens miljöövervakningsprogram, som startades redan på 1950-talet, följer halterna av radioaktiva ämnen i miljön. Idag mäter myndigheten främst cesium 137 från Tjernobylolyckan. Det beror på att de andra ämnena från olyckan har en betydligt kortare halveringstid och nu har försvunnit. Cesium 137 har däremot en halveringstid på cirka 30 år och finns därför fortfarande kvar i miljön.

Strålsäkerhetsmyndigheten provtar regelbundet bland annat mjölk, dricksvatten och blandad kost för att kontrollera halterna av cesium. Halterna är idag mycket låga och minskar med tiden. I produkter från jordbruket, dricksvatten och havsvatten så är cesiumhalterna nu cirka en hundradel av vad de var efter olyckan. Anledningen till de låga nivåerna i jordbruksprodukter är bland annat att jordbruksmarker ofta innehåller en viss del lera som binder cesium i marken och att gödsling med växtnäringsämnet kalium gör att upptaget till växterna blir lägre och inte heller kommer vidare till djuren, även om cesium finns kvar i marken. Många mejerier har idag så lite cesium i mjölken att det knappt går att mäta och detsamma gäller dricksvatten.

I skog och fjäll har minskningen i växter och djur gått långsammare. I älg är till exempel medianvärdena fortfarande runt en femtedel jämfört med åren efter olyckan. Med lägre fastbindning i marken och stor brist på kalium, som cesium liknar, så hålls cesium kvar i kretsloppet av växtnäringsämnen och förblir växttillgängligt i större grad. Minskningen är dock ändå betydligt snabbare än det fysikaliska sönderfallets halveringstid på 30 år.

–  Man behöver inte känna sig orolig över att plocka bär och svamp eller fiska. Men det tråkiga är att de vildsvin som nu etablerar sig i områden med nedfall kan innehålla relativt höga halter. Även halter på över 10 000 Bq/kg, där Livsmedelsverket rekommenderar att inte alls använda köttet, förekommer regelbundet, säger Pål Andersson.

Den som äter större mängder vildsvin bör därför mäta halterna av cesium i djuren och sålla bort de med högst halter.

–  Även om vi fortfarande lever med effekterna av Tjernobyl så ser vi inte några direkta risker kopplat till livsmedel idag. Fastän vissa livsmedel, som till exempel en del svampar i vissa områden, kan ligga högt, så äts de inte i så stora mängder eller så ofta, säger Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket.

De risker som finns hanteras på olika sätt, i första hand genom producentansvar så att livsmedel som säljs inte överstiger gränsvärden.

–  För att hantera den växande vildsvinstammen som kommer allt mer norrut så har Livsmedelsverket utrett möjligheten att subventionera cesiumanalys av vildsvinskött, säger Arja Helena Kautto, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

Lyssna gärna på Strålsäkerhetsmyndighetens podd: “Spåren efter Tjernobyl – 35 år efter olyckan” som handlar om  konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet och hur det ser ut idag: https://bit.ly/3tDdrZp

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Bild: Chernobyl. Foto: Arne Müseler