Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Tydliga skillnader i hur nordiska journalister upplever sin yrkesroll och yttre påverkan

Svenska och danska journalister beskriver journalistrollen som bevakande i högre utsträckning än journalister från övriga nordiska länder. Journalister från Norge och Island uppger sig ha minst erfarenhet av politisk påverkan och skiljer sig därmed från finländska journalister. Det visar en ny jämförande studie som publiceras av Nordicom vid Göteborgs universitet.

I en ny studie har forskare undersökt likheter och skillnader i nordiska journalisters uppfattning om journalistrollen och olika sorters påverkan på det journalistiska arbetet, och även jämfört de nordiska uppfattningarna med journalister i övriga Europa. Studien bygger på undersökningsdata från Worlds of Journalism Study, som är den största jämförande journaliststudien som någonsin genomförts. Studien omfattar 67 länder runt om i världen, inklusive alla nordiska länder.

− Vi har direkt jämförbara data från nordiska och europeiska länder, vilket är sällsynt. När vi kombinerar analys av dessa data med vårt nya koncept för journalistisk stil, kan vi presentera en mer nyanserad bild av nordiska journalisters professionella värderingar och arbetsförhållanden än tidigare studier har kunnat göra, säger Jari Väliverronen forskare i journalistik vid Tammerfors universitet och en av forskarna bakom studien.

Stora likheter mellan Sverige och Danmark
Danska och svenska journalister är i allmänhet de mest likartade i studien, och utmärker sig genom en stark identifiering med den bevakande journalistrollen.

− Danska och svenska journalister anser i högre utsträckning deras bevakande roll gentemot till exempel politiken vara av betydelse, men betonar samtidigt vikten av objektivitet, säger Jan Fredrik Hovden, professor i medievetenskap vid Universitetet i Bergen och den andre författaren bakom studien.

De huvudsakliga skillnaderna mellan länderna är upplevelsen av yttre påverkan. Svenskarna upplever starkast ekonomisk påverkan på sitt arbete, medan danskarna upplever sig vara mest påverkade av organisatoriska faktorer, som till exempel ett starkt tryck från redaktionerna.

Tydliga nordiska skillnader
I en europeisk kontext är journalister från de nordiska länderna relativt lika varandra, med jämförelsevis låga nivåer av upplevd politisk och ekonomisk påverkan.

− Att de nordiska länderna är relativt lika varandra i en europeisk jämförelse tyder på att nationella mediesystem har en stark inverkan på journalisters yrkesroller och vad journalister upplever påverkar deras arbete. Inom Norden råder det däremot tydliga skillnader och flera olika journalistiska stilar framträder, säger Jari Väliverronen.

De viktigaste skillnaderna inom Norden har att göra med hur journalister upplever relationen till politiken, men också hur de ser på det redaktionella oberoendet och yttre påverkan. Norska och isländska journalister tar i högre utsträckning avstånd från politisk påverkan och har en mer marknadsorienterad stil, detta gäller särskilt för isländska journalister. Finländska journalister däremot framstår i högre grad orienterade mot sitt lokalsamhälle, och upplever sig också starkast påverkade från politiskt håll, jämfört med de andra nordiska länderna.

Källa: Göteborgs universitet