Det krävs ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald och en EU-lag om biologisk mångfald för att se till att ekosystemen senast 2050 är återställda, motståndskraftiga och skyddade.
- 30 procent av EU:s land och hav måste bli skyddade områden
- Bindande mål för biologisk mångfald i städer, t. ex. gröna tak på nybyggen
- Snabba insatser för att hejda nedgången i populationerna av bin och andra pollinatörer
På tisdagen antog parlamentet resolutionen EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv, med 515 röster för, 90 röster mot och 86 nedlagda röster. Den tar upp den pågående förlusten av biologisk mångfald i Europa och i resten av världen.
I hela världen förstörs naturen i en takt som saknar motstycke. Det finns uppskattningsvis åtta miljoner arter i världen och en miljon av dem är utrotningshotade. Parlamentet välkomnar ambitionsnivån i EU:s strategi för biologisk mångfald, där målet är att ekosystemen ska vara återställda, motståndskraftiga och skyddade senast 2050. För att ytterligare höja ribban föreslår parlamentarikerna även en EU-lag om biologisk mångfald, liknande EU:s klimatlag.
Ledamöterna beklagar djupt att EU inte lyckades nå 2020 års mål för biologisk mångfald. Den nya strategin måste nu på lämpligt sätt ta itu med de huvudsakliga drivkrafterna bakom förändringarna i naturen: förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering av naturresurser, klimatförändringar, föroreningar och invasiva främmande arter. 20 miljarder euro måste mobiliseras varje år för insatser för den biologiska mångfalden i Europa, menar de.
Parlamentarikerna vill också se ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald under den stundande FN-konferensen i oktober 2021, där de globala prioriteringarna för biologisk mångfald ska fastställas för 2030 och framåt.
30 procent av EU:s land- och havsområden måste skyddas
Ledamöterna tror att en EU-plan för återställande av natur behövs, trots att EU har världens största nätverk av skyddade områden. De upprepar sin uppmaning att minst 30 procent av EU:s land- och havsområden ska vara naturskyddade senast 2030 och att minst en tredjedel av dessa områden, inklusive alla återstående primär- och gammelskogar i EU, måste skyddas ännu bättre. Målsättningarna på nationell nivå ska ta hänsyn till skillnader i geografisk storlek och hur mycket naturområden landet har.
Naturskydd
Parlamentet menar att den gynnsamma bevarandestatusen för alla skyddade arter och livsmiljöer samt bevarandetrenderna inte får försämras fram till 2030. Dessutom bör minst 30 procent av alla arter och livsmiljöer som ännu inte uppnått denna gynnsamma status göra det, eller åtminstone uppvisa en stark positiv trend i den riktningen. Ledamöterna menar också att EU måste gå i bräschen för att få ett stopp på handel med utrotningshotade arter och delar av dessa.
Biologisk mångfald i städer
Parlamentet ställer sig bakom en europeisk plattform för stadsförgröning vid sidan om bindande mål om biologisk mångfald i städer, t.ex. en minimiandel gröna tak på nybyggen och förbud att använda kemiska bekämpningsmedel.
Bin och andra pollinerande insekter
Parlamentarikerna motsätter sig ett förnyat godkännande av glyfosat efter den 31 december 2022. De uppmanar än en gång till omedelbar översyn av det s.k. EU-initiativet för pollinerande insekter och att detta ska innehålla en ambitiös och EU-omfattande övervakningsram för pollinatörer med klara mål och indikatorer för att stoppa minskningen av dessa insekter, som är avgörande för miljön och livsmedelstryggheten. För att minska användandet av bekämpningsmedel behöver jordbrukare miljömässigt säkra lösningar och metoder för skydd av grödor.
Citat
Den spanske föredraganden César Luena (S&D) sa: ”Vi vill ha en EU-lag om biologisk mångfald, liknande EU:s klimatlag, som styr upp arbetet fram till 2050 för att skydda den biologiska mångfalden, och med bindande mål för 2030. Jag är nöjd över att vi har godkänt de huvudsakliga målen i kommissionens förslag och ställt oss bakom inrättandet av en EU-plan för återställande av natur. Det gör att vi kan återställa åtminstone 30 procent av EU:s land- och havsområden. Brett stöd finns också för en lag som skyddar hållbar markanvändning och för en plan som går ut på att vi tar itu med både klimatnödläget och krisen för den biologiska mångfalden på samma gång.”
Källa: Europarlamentet
