Årets mottagare av Prins Daniels anslag för särskilt lovande yngre forskare är André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet. Den 37 år unga forskaren från Nordmaling tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL. Den innovativa studien bedöms kunna ge de drabbade ett både friskare och längre liv.
– Utveckling av behandlingsstrategier för personer med nedsatt lungfunktion är förmodligen viktigare idag än någonsin. André Nybergs forskning kring individanpassad högintensiv och kort intervallträning ligger i tiden samtidigt som den förväntas kunna hjälpa många KOL-drabbade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett allvarligt hälsoproblem som försämrar lungfunktionen och kan ge sämre livskvalitet, arbetsförmåga samt långa sjukhusvistelser och förtida död. Antalet drabbade i Sverige uppskattas till 400 000-700 000 personer. Sjukdomsförloppet ger även allvarliga förändringar hos muskler, hjärta-kärl och hjärna som i dagsläget saknar optimala behandlingar.
– Mitt mål är att fastställa effekten och mekanismerna av individanpassad intervallträning på muskler, hjärta-kärl, hjärna, livskvalitet och andfåddhet hos personer med KOL. Min hypotes är att korta intervaller, tack vare minskad belastning på lungorna och minskad oxidativ stress i muskulaturen, kan möjliggöra träning med betydligt högre intensitet än vad som är möjligt med dagens träningsalternativ, vilket bör ha särskilt positiva effekter vid KOL, säger André Nyberg.
Studiens namn: Innovativ behandling för extra pulmonella förändringar vid KOL: effekter och mekanismer av supramaximal Högintensiv IntervallTräning (KOL-HIT)
Metod
Internationell randomiserad kontrollerad multicenterstudie. 68 personer med KOL och lika många friska individer lottas till högintensiv intervallträning eller kontinuerlig konditionsträning två gånger i veckan i tolv veckor. Mätningar sker inför starten, efter tolv veckor samt efter sex månader. Laboratorieexperiment på celler med normal syretillgång respektive syrebrist ska öka förståelsen för hur sjukdomen påverkar de förändringar som sker i muskulaturen vid olika typer av behandling och belastning.
Betydelse
Om behandlingsformen ger positiva effekter på muskler, hjärta-kärl, och/eller hjärna och dessutom är genomförbar och säker, kan den komma att påverka hur förändringar utanför lungorna vid KOL behandlas och ge både ökad livskvalitet och ett längre liv för KOL-drabbade.
Fakta om KOL: (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.
Symtom: Att ha svår KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.
Drabbade i siffror: 400 000 – 700 000 personer i Sverige beräknas ha KOL. Cirka 20 till 25 procent av dessa har aldrig rökt. Nästan 3 000 invånare i Sverige dör varje år av KOL. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har kunskapen om hur KOL uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.
Forskningens utmaningar: Att hitta bättre metoder för tidig upptäckt av KOL, få mer kunskap om varför människor som aldrig har rökt drabbas, bli bättre på att förebygga försämringsperioder för patienter med KOL och att bättre förstå interaktionen mellan miljö och ärftlighet för uppkomst av KOL.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för den som lever med sjukdomen.
Källa: Hjärt-Lungfonden
