Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

En omfattande förstärkning av hela rättsväsendet

Offensiven för att bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten i Sverige fortsätter. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen kraftfulla satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna, omfattande straffskärpningar och investeringar i det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska dras in i kriminella miljöer. Totalt handlar det om tillskott på över 2,5 miljarder kronor för 2022.

– Genom dessa historiska sats­ningar fort­sätter vi förstärk­ningen av hela rätts­kedjan. Det handlar om skärpta straff, bättre verktyg i brotts­bekämp­ningen och en fortsatt utbyggnad av Kriminal­vården. Sats­ningen inne­håller också före­byggande insatser för att förhindra att unga människor dras in i krimi­nalitet och en förstärk­ning av avhoppar­verk­samheten, säger justitie­minister Morgan Johansson.

– Utöver finansiering av Polis­myndig­hetens fortsatta utbyggnad mot 10 000 fler anställda föreslår vi ett kraft­fullt Teknik­paket som bland annat beräknas motsvara kostnaderna för en fyr­dubb­ling av antalet kameror, möjlig­göra ökad använd­ning av hemliga tvångs­medel och en särskild satsning på Natio­nellt forensiskt centrum för att snabbare bevis­säkra genom exempel­vis DNA och it. Även Säker­hets­polisens opera­tiva förmåga ska vara fortsatt hög för att möta ett breddat och mer komplext säker­hets­hot mot Sverige, säger inrikes­minister Mikael Damberg.

Brottsbekämpande myndig­heters förmåga vässas

Regeringen fort­sätter den historiska utbygg­naden av Polis­myndig­heten. Från 2016 till och med 2024 ska antalet polis­anställda ha ökat med 10 000. Vid halvårs­skiftet 2021 hade antalet anställda ökat med mer än 7 000. Utbyggnaden av polis­utbild­ningen ger ett ökat inflöde av nya poliser.

När polisen får mer resurser ökar trycket också i det övriga rätts­väsendet. För att förstärka de brotts­bekäm­pande myndig­heternas för­måga att möta det ökade inflödet av grova och svår­utredda brott föreslår regeringen sats­ningar på Åklagar­myndig­heten, Eko­brotts­myndig­heten, Rätts­medicinal­verket och Tull­verket. Även Sveriges Dom­stolars kapa­citet föreslås stärkas. Förslaget kommer att bidra till en rätts­säker och effektiv rättskedja.

De stora till­skotten till de brotts­bekäm­pande myndig­heterna gör det exgtra viktigt att verk­sam­heterna bedrivs effektivt och att myndig­heterna hus­hållar väl med statens medel.

Regeringen före­slår ett helt nytt Teknikpaket. Medlen ska bland annat användas till att utveckla Polis­myndig­hetens förmåga att läsa av krimi­nellas krypte­rade kommuni­kation och förstärka kapa­citeten inom Nationellt foren­siskt centrum (NFC) för att snabbare än i dag kunna hantera digitala bevis och DNA. Sats­ningen inne­bär också fler kameror vilka blir allt vikti­gare för digital bevis­säkring och som trygg­hets­skapande instru­ment i den polisiära verk­samheten.

Förstärkta före­byggande åtgärder

Om brotts­lig­heten ska minska och trygg­heten öka, så räcker det inte med att bekämpa brotten – brottens orsaker måste också bekämpas. Det är ange­läget att kommu­nerna bedriver ett effektivt brotts­före­byggande arbete i sam­verkan med lokala rätts­vårdande aktörer. Regeringen bereder därför förslag om att införa en ny lag som ger kommu­nerna ett ansvar att arbeta brotts­före­byggande och avsätter i höst­budgeten medel som kommu­nerna från och med 2023 kan ansöka om för att genom­föra brotts­före­byggande åtgärder.

Det finns ett stort behov hos kommu­nerna att kunna placera ungdomar på särskilda ungdoms­hem enligt lagen med särskilda bestäm­melser om vård av unga (LVU) och social­tjänstlagen. Regeringen föreslår en sub­vention som ska göra det möjligt för Social­tjänsten att genom­föra lämp­liga insatser för att förhindra fortsatt krimi­nalitet och bidra till att de ungdomar som är i behov av vård kan beredas sådan vid Statens institutions­styrelses (SiS) olika hem. För att SiS lång­siktigt ska kunna full­följa arbetet med att höja kompe­tensen, kvaliteten, säker­heten och rätts­säkerheten i verksam­heten föreslår regeringen att anslaget ökas.

Regeringens sats­ningar handlar också om att förmå fler att lämna det krimi­nella livet med sats­ningar på avhoppar­verk­samhet och Sluta skjut-modellen. Social­styrelsen får ett särskilt upp­drag att ta fram stöd för tillämp­ningen av LVU med fokus på heders­problematik och krimi­nalitet.

Ytterligare straff­skärpningar och utbyggnad av Kriminal­vården

Regeringen bereder just nu den så kallade gäng­brotts­utredningens förslag, med några av de mest omfattande straff­skärp­ningarna någon­sin för gäng­rela­terad brotts­lighet. Brott med kopp­lingar till krimi­nella nätverk är ofta särskilt svåra att utreda. En anledning till det är den utbredda tystnads­kultur som finns i de krimi­nella nät­verken och i brotts­utsatta bostads­områden. Utredningen om en stärkt rätts­process och en ökad lagföring har lämnat lag­förslag som syftar till att bryta tystnads­kulturen.

Även Heders­brotts­utred­ningens förslag om ett särskilt heders­brott är på gång. Regeringen bereder vidare förslag från 2020 års sexual­brotts­utredning. Utred­ningen föreslår bland annat att straff­skalorna för ett flertal sexual­brott ska skärpas.

De många straff­skärp­ningar som regeringen genom­fört de senaste åren har bidragit till att belägg­ningen i både häkte och anstalt har ökat. Regeringen föreslår därför ytter­ligare medel för att finansi­era en fortsatt utbygg­nad av Kriminal­vården och för att myndig­heten ska kunna upprätt­hålla kvalitet, effekti­vitet och en god säker­het inom verk­samheten.

Satsningar för stärkt rätts­säkerhet

Att stärka rätten till skade­stånd för brotts­offer är viktigt för att stärka brotts­offers ställ­ning och minska skade­verk­ningarna av brott. Regeringen föreslår därför att Brotts­offer­myndig­hetens ersätt­nings­anslag ökas med 20 miljoner kronor årligen från och med 2023. Anslaget föreslås minskas med 1 miljon kronor 2022 medan Krono­fogde­myndig­hetens anslag ökas med mot­svarande belopp för att finansiera föränd­ringar till följd av de plane­rade förslagen.

Regeringen före­slår även ytter­ligare medel till Integri­tets­skydds­myndig­heten för att möta de höga kraven på harmo­nisering i arbetet med GDPR. Polis­myndig­heten har fått nya verktyg när det kommer till att använda hemliga tvångs­medel och därför förstärks även Säkerhets- och integri­tets­skydds­nämn­den för att kunna möta upp och granska den utökade använd­ningen av hemliga tvångs­medel.

Övrigt

Inom Justitie­departe­mentets område sker en bespa­ring genom Migra­tions­verkets arbete för att bli en mer effektiv och mindre myndig­het. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att anslaget kan minskas med 50 miljoner kronor 2022, med 150 miljoner kronor 2023 och med 200 miljoner kronor 2024.

Källa: Regeringskansliet