Offensiven för att bekämpa kriminaliteten och öka tryggheten i Sverige fortsätter. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen kraftfulla satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna, omfattande straffskärpningar och investeringar i det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska dras in i kriminella miljöer. Totalt handlar det om tillskott på över 2,5 miljarder kronor för 2022.
– Genom dessa historiska satsningar fortsätter vi förstärkningen av hela rättskedjan. Det handlar om skärpta straff, bättre verktyg i brottsbekämpningen och en fortsatt utbyggnad av Kriminalvården. Satsningen innehåller också förebyggande insatser för att förhindra att unga människor dras in i kriminalitet och en förstärkning av avhopparverksamheten, säger justitieminister Morgan Johansson.
– Utöver finansiering av Polismyndighetens fortsatta utbyggnad mot 10 000 fler anställda föreslår vi ett kraftfullt Teknikpaket som bland annat beräknas motsvara kostnaderna för en fyrdubbling av antalet kameror, möjliggöra ökad användning av hemliga tvångsmedel och en särskild satsning på Nationellt forensiskt centrum för att snabbare bevissäkra genom exempelvis DNA och it. Även Säkerhetspolisens operativa förmåga ska vara fortsatt hög för att möta ett breddat och mer komplext säkerhetshot mot Sverige, säger inrikesminister Mikael Damberg. Brottsbekämpande myndigheters förmåga vässasRegeringen fortsätter den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten. Från 2016 till och med 2024 ska antalet polisanställda ha ökat med 10 000. Vid halvårsskiftet 2021 hade antalet anställda ökat med mer än 7 000. Utbyggnaden av polisutbildningen ger ett ökat inflöde av nya poliser. När polisen får mer resurser ökar trycket också i det övriga rättsväsendet. För att förstärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att möta det ökade inflödet av grova och svårutredda brott föreslår regeringen satsningar på Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Tullverket. Även Sveriges Domstolars kapacitet föreslås stärkas. Förslaget kommer att bidra till en rättssäker och effektiv rättskedja. De stora tillskotten till de brottsbekämpande myndigheterna gör det exgtra viktigt att verksamheterna bedrivs effektivt och att myndigheterna hushållar väl med statens medel. |
Regeringen föreslår ett helt nytt Teknikpaket. Medlen ska bland annat användas till att utveckla Polismyndighetens förmåga att läsa av kriminellas krypterade kommunikation och förstärka kapaciteten inom Nationellt forensiskt centrum (NFC) för att snabbare än i dag kunna hantera digitala bevis och DNA. Satsningen innebär också fler kameror vilka blir allt viktigare för digital bevissäkring och som trygghetsskapande instrument i den polisiära verksamheten.
Förstärkta förebyggande åtgärderOm brottsligheten ska minska och tryggheten öka, så räcker det inte med att bekämpa brotten – brottens orsaker måste också bekämpas. Det är angeläget att kommunerna bedriver ett effektivt brottsförebyggande arbete i samverkan med lokala rättsvårdande aktörer. Regeringen bereder därför förslag om att införa en ny lag som ger kommunerna ett ansvar att arbeta brottsförebyggande och avsätter i höstbudgeten medel som kommunerna från och med 2023 kan ansöka om för att genomföra brottsförebyggande åtgärder. Det finns ett stort behov hos kommunerna att kunna placera ungdomar på särskilda ungdomshem enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och socialtjänstlagen. Regeringen föreslår en subvention som ska göra det möjligt för Socialtjänsten att genomföra lämpliga insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet och bidra till att de ungdomar som är i behov av vård kan beredas sådan vid Statens institutionsstyrelses (SiS) olika hem. För att SiS långsiktigt ska kunna fullfölja arbetet med att höja kompetensen, kvaliteten, säkerheten och rättssäkerheten i verksamheten föreslår regeringen att anslaget ökas. Regeringens satsningar handlar också om att förmå fler att lämna det kriminella livet med satsningar på avhopparverksamhet och Sluta skjut-modellen. Socialstyrelsen får ett särskilt uppdrag att ta fram stöd för tillämpningen av LVU med fokus på hedersproblematik och kriminalitet. |
Ytterligare straffskärpningar och utbyggnad av KriminalvårdenRegeringen bereder just nu den så kallade gängbrottsutredningens förslag, med några av de mest omfattande straffskärpningarna någonsin för gängrelaterad brottslighet. Brott med kopplingar till kriminella nätverk är ofta särskilt svåra att utreda. En anledning till det är den utbredda tystnadskultur som finns i de kriminella nätverken och i brottsutsatta bostadsområden. Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring har lämnat lagförslag som syftar till att bryta tystnadskulturen. Även Hedersbrottsutredningens förslag om ett särskilt hedersbrott är på gång. Regeringen bereder vidare förslag från 2020 års sexualbrottsutredning. Utredningen föreslår bland annat att straffskalorna för ett flertal sexualbrott ska skärpas. De många straffskärpningar som regeringen genomfört de senaste åren har bidragit till att beläggningen i både häkte och anstalt har ökat. Regeringen föreslår därför ytterligare medel för att finansiera en fortsatt utbyggnad av Kriminalvården och för att myndigheten ska kunna upprätthålla kvalitet, effektivitet och en god säkerhet inom verksamheten. |
Satsningar för stärkt rättssäkerhetAtt stärka rätten till skadestånd för brottsoffer är viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Regeringen föreslår därför att Brottsoffermyndighetens ersättningsanslag ökas med 20 miljoner kronor årligen från och med 2023. Anslaget föreslås minskas med 1 miljon kronor 2022 medan Kronofogdemyndighetens anslag ökas med motsvarande belopp för att finansiera förändringar till följd av de planerade förslagen. Regeringen föreslår även ytterligare medel till Integritetsskyddsmyndigheten för att möta de höga kraven på harmonisering i arbetet med GDPR. Polismyndigheten har fått nya verktyg när det kommer till att använda hemliga tvångsmedel och därför förstärks även Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för att kunna möta upp och granska den utökade användningen av hemliga tvångsmedel. |
ÖvrigtInom Justitiedepartementets område sker en besparing genom Migrationsverkets arbete för att bli en mer effektiv och mindre myndighet. Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att anslaget kan minskas med 50 miljoner kronor 2022, med 150 miljoner kronor 2023 och med 200 miljoner kronor 2024. Källa: Regeringskansliet |